9
Noga nchab Jesús:
—Nipa na lo goꞌ, ke nzo pla xaꞌ jwanꞌ nzi ncheꞌ na'gajta xaꞌ axta kebeꞌ wiꞌ xaꞌ yalnyebeꞌ chanꞌ Dios ye'd kon yalnaro.
Mzyeꞌ nya Jesús
(Mt. 17:1-13; Lc. 9:28-36)
Mbri'dnda'b xop wiz, Jesús ngwa ti yek yiꞌ nde benꞌta mbeꞌ Xaꞌ Pey, Jakob nde Juan, le'ta re xaꞌ ngwa; nde senꞌ lo mzin xaꞌ tya, nzi wiꞌ re yon xaꞌ mzyeꞌ nya Jesús. Leꞌ xab Jesus thiptane nakistir ngolala anta ndyob xni nyay, ngenta nekthib men lo izyo jwan' ntach lar taja nakis nya. Tya mbroꞌto Elías kon Moisés, ntotodiꞌsno xa' Jesús. Leꞌ Pey nchab lo Jesús:
—Maestr, wenka nzinꞌ ncheꞌ; sa toxkwaꞌ náꞌ son ramad, thiba chanꞌ la, thiba chanꞌ Moisés nde thiba chanꞌ Elías.
Na'nyeda Pey jwanꞌ nchab Pey, tak mzyeb toz re yon xaꞌ. Zya mbla ti xkow yek re xaꞌ nde xij xkowa mbyen tib diꞌs jwanꞌ nchab:
—Xaꞌ reꞌ nak xinꞌ na nkeꞌ toz lazoꞌn Xaꞌ. Bin goꞌ xkiꞌs Xaꞌ.
Nde zyaga, senꞌ lo mbwiꞌ xaꞌ, ngenta cho ndono Jesús benꞌta tib Jesús ndo. Senꞌ lo ngo xaꞌ ned, ndela xaꞌ lad yiꞌ, zya mnabeꞌ Jesús lo re yon xaꞌ ke nek thib lo men na'tejta xaꞌ jwanꞌ mbwiꞌ xaꞌ, axta kebeꞌ Xinꞌ Mbiꞌ mbyeꞌd lo izyo ryoxban Xaꞌ xij re men nguj. 10 Mbin xaꞌ diꞌs, ngenta cho lo men ndej xaꞌy, per benꞌta re yon xaꞌ ndyodiꞌs, xomod nak jwan' ta ryo'xban Xaꞌ xij re men nguj. 11 Nde mnabdiꞌs xaꞌ lo Jesús, nchab xaꞌ:
—¿Cho kwan ndliy mbez re maestr ndlo' ley xkiꞌs Dios, ke nakinꞌ nerla Elías ye'd?
12 Leꞌ Jesús nchab:
—Liy, nerka Elías ndablo ye'd, sa toni xaꞌ re men, nde xa nchabka lo xkiꞌs Dios leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ mbyeꞌd lo izyo nakinꞌ rid Xaꞌ yalti nde kotal men Xaꞌ. 13 Per na ni lo goꞌ ke mbyeꞌdla Elías nde mtoti men xaꞌ mod ndalazoꞌ men, jwan' xa nchabka lo xkiꞌs Dios.
Jesús mtodanꞌ ti mbyo nzo mbi narax lazonꞌ
(Mt. 17:14-21; Lc. 9:37-43)
14 Senꞌ lo mzin Jesús tenꞌ nzi tipla xinꞌ teꞌd Xaꞌ, men toz nzi lo xaꞌ nde tya nzi pla xaꞌ nak maestr nteꞌd ley xkiꞌs Dios, anta chepa nzi bez xaꞌ kon xinꞌ teꞌd Jesús. 15 Nde axta nzoyen re men senꞌ mbwiꞌ men mzin Jesús, mke xaꞌ karrel ngwa ni xaꞌ dyux lo Jesús. 16 Zyasa mnabdiꞌs Jesús lo xaꞌ:
—¿Cho kwan liy taja nzi bez goꞌ ncheꞌ?
17 Xija mkab tib xaꞌ, nchab:
—Maestr, na ndeno xinꞌ na loa, tak ti mbi narax nzo lazoꞌr nde jwanꞌna mbli nda xkiꞌs or. 18 Nde one ploja ngeter ndyen mbi narax or, ngobiy or izyo, ndryoꞌ psinꞌ ror, ngaꞌz ler nde mbyez or. Nchab na lo re xinꞌ teꞌd la kote xaꞌ mbi narax nzo lazoꞌr, per na'lid xaꞌ gan.
19 Leꞌ Jesús nchab lo xa':
—¡Nak go' men nandlid lazonꞌ Dios! ¿Plopa ndablo keteꞌnon goꞌ? ¿Plopa ndablo xek na goꞌ? Deꞌno goꞌ mbyo ncheꞌ. 20 Zyasa ngwano xaꞌ mbyo lo Jesús. Nde senꞌ mbwiꞌ mbi naraxa Jesús, xaja kwana mtotiy mbyo, mdinkey or izyo anta nchub or nde taja nke psinꞌ ror. 21 Jesús mnabdiꞌs lo xud or:
—¿Pol ndate ta ndyak or?
Leꞌ xud or nchab:
—Xata lud ora. 22 Nde naꞌr toz gob axta lo ki nde lenꞌ nit ngobi mbi narax or par kuja or. Per tez tlia gan lia ti jwan', blat lazoꞌa náꞌ nde blaꞌsto náꞌ.
23 Jesús nchab:
—Tezka tlia gan li lazo'a, tak men jwanꞌ ndli lazonꞌ reta jwanꞌ taka lo xaꞌ.
24 Zyaga xud mbyo ya mbrezyaj xa', nchab xaꞌ:
—Li lazoꞌ ney, blaꞌston sa masra' li lazoꞌn.
25 Nde senꞌ mbwiꞌ Jesús men toz ndodop tya, zya mbrez Jesús lo mbi narax, nchab Xaꞌ:
—Mbi ngup, mbi nkweꞌ, na nyebeꞌ loa, broꞌte lazoꞌ mbyo reꞌ nde na'beretra lu.
26 Zyasa leꞌ mbi naraxa mbliy mbrez yaj or nde xaja kwana mtotiy mbyo tamod mbroꞌtey lazoꞌr; nde mbyanꞌ mbyo xaja men nguja.
Reta men nzi tya, nchab xaꞌ:
—Nguj mbyo. 27 Per Jesús, mxen Xaꞌ yaꞌ mbyo, mbliche Xaꞌ or, nde mtolir.
28 Senꞌ ngote Jesús lenꞌ yo, zya re xinꞌ teꞌd Jesús xaꞌta mnabdiꞌs xaꞌ lo Jesús, nchab xaꞌ:
—¿Cho kwan liy sa na'ndlid náꞌ gan ngote náꞌ mbi naraxa? 29 Nde nchab Jesús lo xa':
—Tib ned mbi narax reꞌ na'ryo'teday tata, nakinꞌ nerla todiꞌsno men Dios nde li men yalse, sa ryo'tey.
Jesús bere mdej gaj Xaꞌ
(Mt. 17:22-23; Lc. 9:43-45)
30 Senꞌ mbroꞌ Jesús tya kon re xinꞌ teꞌd Xaꞌ, ndeni xaꞌ dib lo xyon Galilea; nde na'ncholasta Jesús ke nek tib men nye plo ngete Xaꞌ. 31 Tak leꞌ Xaꞌ ndlo' lo re xinꞌ teꞌd Xaꞌ, nchab Xaꞌ:
—Leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ mbyeꞌd lo izyo, tayaꞌ men Xaꞌ lo yaꞌ re men nde kuj men Xaꞌ. Per senꞌ lo ngujla Xaꞌ, ngoxo'b mbyon wiz ryo'xban Xaꞌ tedi gob. 32 Per naꞌngyenta xaꞌ jwanꞌ nchab Jesús nde mzyeb xaꞌ na'bdiꞌs xaꞌ lo Jesus.
¿Cho nak mas xaꞌ ro?
(Mt. 18:1-5; Lc. 9:46-48)
33 Nde senꞌ mzin xaꞌ yez Capernaum; tya ndob ti yo mbled xaꞌ, zyasa mnabdiꞌs Jesús lo re xinꞌ teꞌd Xaꞌ, nchab Xaꞌ:
—¿Cho kwan taja ndetodiꞌs goꞌ neda?
34 Nek tib xaꞌ na'nkabta, tak ned ndebez xaꞌ lo ta xaꞌ xanya xa' ak mas xaꞌ ro.
35 Zyasa mdob Jesús nde mbrez Xaꞌ re tib sen xinꞌ teꞌd Xaꞌ, nchab Xaꞌ:
—Tez nzo goꞌ ncholaꞌs ak xaꞌ ner, xa' ya nakinꞌ tyo xis nde li xaꞌ sinꞌ lo reta go'.
36 Zya mxen Jesús tib or lud, mto Xaꞌ or xij re xaꞌ nde mdob Xaꞌ or lo yaꞌ Xaꞌ, nchab Xaꞌ:
37 —Men jwanꞌ kayaꞌ ti or lud reꞌ por kwent chanꞌ na, xaꞌ ya mkayaꞌ na; nde xaꞌ jwanꞌ kayaꞌ na, namkayaꞌd xaꞌ na leꞌ xaꞌ mkayaꞌ Xaꞌ jwanꞌ mtelꞌ na.
Xaꞌ na'nixinta xis Jesús, kon Jesús ndo xaꞌ
(Lc. 9:49-50; Mt. 10:42)
38 Leꞌ Juan nchab:
—Maestr, mbwiꞌ náꞌ tib xaꞌ, kon lea ndej xaꞌ sa ngote xaꞌ re mbi narax nzo lazoꞌ men nde nakte xaꞌ ta ngete kon naꞌ, jwanꞌ nasa mka náꞌ diꞌs li xaꞌy tak na'nzod xaꞌ xij naꞌ.
39 Per Jesús nchab:
—Na'kad goꞌ diꞌs li xaꞌy; tak ngenta nek thib men kon len ndli xaꞌ yalnaro nde nixin xaꞌ xis na. 40 Tak xaꞌ jwanꞌ na'nixinta xis naꞌ, kon naꞌ ndo xaꞌ. 41 Nde choja men jwanꞌ taꞌlas tib xi nit gu goꞌ por kwent chanꞌ na, tak ndli lazoꞌ goꞌ Crist, Xaꞌ mtelꞌ Dios,* nipa na lo goꞌ ke ngenola Dios jwanꞌ taꞌlas Xaꞌ lo men ya.
Jwanꞌ ndli gab men lo yalke
(Mt. 18:6-9; Lc. 17:1-2)
42 ’Nde choja xaꞌ jwanꞌ li sa cheb ti or lud re' lo yalke, or ta ndli lazonꞌ na reꞌ, mas wen nda xaꞌ tez tyobdoꞌ ti ke ro yen xaꞌ nde kobi men xaꞌ lenꞌ nittoꞌ. 43 Tez yaꞌa li sa gab la lo yalke, bchoꞌy. Mas wen ndaa kon thipta yaꞌa, kayaꞌa yalnaban adiꞌ, ke ndob rop yaꞌa nde yaa lo pen tenꞌ nzo bel naꞌakta yuꞌ, 44 tya nzo re mbyeꞌd nandluxta nde bel nanchu'da. 45 Nde tez nia li sa gab la lo yalke, bchoꞌy. Mas wen ndaa kon thipta nia, kayaꞌa yalnaban adiꞌ, ke ndob rop nia nde yaa lo pen tenꞌ nzo bel naꞌakta yuꞌ, 46 tya nzo re mbye'd na'ndluxta nde bel nanchu'da. 47 Nde tez ngud loa li sa gab la lo yalke, bloꞌtey. Mas wen ndaa kon thipta ngud loa, kayaꞌa yalnaban adiꞌ, ke ndob rop ngud loa nde yaa lo pen tenꞌ ndo bel naꞌakta yuꞌ, 48 tya nzo re mbye'd na'ndluxta nde bel nanchu'da.
49 ’Tak reta men ak nasig kon bel nde reta jwanꞌ yon yo teda sa ak nasiga. 50 Wen nak ted, per tez leꞌ ted nanasigtay, ¿xomod li goꞌ ak nasiga tedi gob? Jwanꞌ nasa ndablo ak goꞌ xaja ted nasiga, nabeꞌz bre goꞌ kon kad tiba goꞌ.
* 9:41 Miska Jesús nak Crist, Xaꞌ mtelꞌ Dios. 9:49 Cheꞌga toyal koxkan men versículo reꞌ: Re belꞌ ta ncha mena, ndablo yo teda nde key lo xlye tamod sa xeka nde jwanꞌ na nak yalti ndablo rid re men jwanꞌ ndli lazoꞌn Dios, tak tamod ndlino xaꞌ re maꞌ yon ndayaꞌ xaꞌ lo Dios pola. (Levítico 2:13) 9:50 Pola ndaloꞌ xaꞌ tib ned ted ke lenꞌ nittoꞌ jwanꞌ mbli sinꞌ xaꞌ, ted ya senꞌ lo nchey ya nanasigtay ngenta cho sinꞌ liy lo xaꞌ.