20
Te ɨɨn quɨvɨ̄ steén yā jnūhun nuū ñáyuu ini templo, te nácani ya jnūhun jeē jnáma Yaā Dios ñayuu. Te ni quecoo sutū cácujéhnu jíín tée cástéén tutu ley Yaā Dios jiín táca tée jéhnu cándacu jniñu. Te ni cacahān de:
Castūhún, ¿ndé ní nihīn jníñu ró jéē sáha ró jniñu yáha? ¿Te ndé ɨɨn ni tee jniñu sɨquɨ̄ rō jeē sáha ró súcuan? Achí de.
Te ni cahān Jesús jiín de:
Suni ruhū cajnūhun rí rohó ɨɨn jnūhun jíjnáhan ró. Castūhun núū rī: ¿Ndé ɨɨn ni tee jniñu sɨquɨ̄ Juan jeē ni scuándute de? ¿A Yaā Dios chí táca tée? Achí yá.
Yūcuán na te ni candajnūhun máá de:
¿Ndese cahān yō? Núu cahān yō jeē Yaā Dios ni tee ya jniñu un sɨ́quɨ̄ Juan, te cahān de jíín yó: ¿Najehē tu ní cácandíje ró de núu súcuan? Te núu cahān yō jeē ñáyuu ni catee jniñu un sɨ́quɨ̄ de, te ndɨvii ñayuu cahni i yóhó jíín yúū, chi cácandíje i jeē tée ni nacani jnūhun Yaā Dios ni cuu ndije Juan, achí de cácahān maá de.
Te ni cacahān de jeē tu cájini de ndé ɨɨn ni tee jniñu sɨquɨ̄ Juan jeē ni scuándute de. Yūcuán na te ni cahān Jesús:
Ni ruhū, suni ma cáchi rī nuū rō ndé ɨɨn ni tee jniñu sɨquɨ̄ rī sáha ri jniñu yáha, áchí yá.
Jnūhun yátá sɨ́quɨ̄ tēe néé cásájniñu nuū uva
(Mt. 21.33‑44; Mr. 12.1‑11)
Te ni quejéé Jesús cahán yā jnūhun yátá yáha jíín ñáyuu ún:
Ɨɨn tēe ni nachuhun de cuehē uva nuū ñúhun de. Te ni stóo de nuū sava tēe sájniñu nuū, te cuu sava de ndehē jiín. Te ni tee de ichi jeē cuahān nahán de ɨnga ñuu. 10 Te máá tiempo ndutútú uva, te ni tají de ɨɨn mozo cuahān nuū tée cásájniñu ún, návāha naquihin de sava ndehē uva un. Te tēe un ní cacani de mozo, te ni canatají de i cuanuhun i súcuan‑ni. 11 Te tēe chíí uva ni tají tucu de ɨnga mozo cuahān. Te tēe cásájniñu ún, suni ni cacahān ndevāha de nuū i, te ni cacani de i, te ni canatají de i cuanuhun i súcuan‑ni. 12 Te tēe chíí uva ni tají tucu de ɨnga mozo cuahān. Te tēe cásájniñu ún, suni ni castújí de mozo un, te ni cascúnu de i.
13 ’Yūcuán na te ni cahān tēe chíí uva: ¿Ndese sáha ri? Na tájí rí sēhe ri jeē maní rī jiín, chi sanaa te núu ni cajito de i te coo yɨ́ñúhún de nuū i. Achí de. 14 Te tēe cásájniñu ún, ná ni cajito de jeē véji i, te ni cacahān de: Tēe chíí táhū cúu jeē véji ún. Na cáhni yō de, te ndōo tahū de cuu máá yó, achí. 15 Te ni caquenehen de i ɨnga lado, te ni cajehni de i, áchí yá.
Te ni cajnūhun yá de:
Núu súcuan ¿te ndese sáha tēe chíí uva jiín tée cásájniñu ún? 16 Ndiji de te cahni de tēe un jíjnáhan, te cuāha de ñuhun cáá uva un núū ɨnga sava tēe sájniñu nuū, achí yá.
Te jeē ní cajini ñayuu jnūhun yáha, te ni cacahān i:
Aī, núu ma cóo cuɨtɨ súcuan víī, achí i.
17 Te ndéhé yá nuū i jíjnáhan i, te ni cahān yā:
Núu súcuan ¿te á cájecūhun ni rō jnūhun yáha jéē yosó núū tútu iī jeē cúu ri nájnūhun ɨɨn yuū? Chi áchí tutu:
Yuū jeē ní casquéhichī tēe cájeni vehe,
yuū yáha nduu jeē quítuu vehe.
Achí. 18 Te ñayuu tu cácandíje, ndoho i nájnūhun ndóho ñayuu jeē cotúú sɨquɨ̄ yuú te jnáhnú i. Te quɨvɨ̄ sándaā Yaā Dios cuēchi, te ñayuu tu cácandíje, ndoho i nájnūhun ndóho ñayuu jeē nɨ́nga yuū sɨquɨ̄ i te cundihī i sáha. Achí yá.
Sɨquɨ̄ xúhun renta
(Mt. 21.45‑46; 22.15‑22; Mr. 12.12‑17)
19 Yūcuán na te sutū cácujéhnu jíín tée cástéén tutu ley Yaā Dios, ni cacuni de jnɨɨ de ya maá hora un. Chi ni cajecūhun ni de jeē sɨquɨ̄ maá de cúu jnūhun yátá ní cahān yā sɨquɨ̄ tée cásájniñu nuū uva jiín tée cájeni vehe. Te tu ní cúu, chi cáyūhú de jeē quɨtɨ̄ ni ñayuu. 20 Yūcuán na te ni catají de jecu tēe cuacoto yuhu de ya, te tēe un cásáha‑ni de jeē tée ndaā cácuu de. Te cánducú de sáha de jeē cahán yā ɨɨn jnūhun jeē nihín de cuēchi sɨquɨ̄ yā, te quindeca de ya nuū tēe cúu gobernador. 21 Te ni cacahān de:
Maestro, cájini na jéē cahán vāha ní, te stéén ndaā ní. Te tu sáha ní cuenta ndese cúu ɨɨn ɨɨn ñayuu, chi ɨnuú‑ni sáha ní jíín i. Te stéén ndaā ní ndese squícu ñayuu nuū Yaā Dios. 22 Núu súcuan te cachi ní: ¿A íyó váha jeē chúnaa yō renta nuū rey nación Roma jeē jnɨ́ɨ nación yō, chí tuú? áchí de.
23 Te ni jini yā jeē cácuni de stáhú de ya, te ni cahān yā jiín de:
¿Najehē cájito ndee rō ruhū? 24 Stéén ɨɨn xūhún na cóto ri. ¿Ndé ɨɨn nuū cúu jeē ndeé nuū xúhun yáha, te ndé sɨ́hvɨ́ cúu jeē ndeé yāhá? áchí yá.
Te ni cacahān de jíín yá:
Nuū jiín sɨ́hvɨ́ rey un cúu, áchí de.
25 Yūcuán na te ni cahān yā jiín de:
Núu súcuan te nacuāha ró núū rey un jéē yɨ́hɨ cuenta nuū de, te nacuāha ró núū Yaā Dios tāca jéē yɨ́hɨ cuenta nuū maá yá, achí yá.
26 Te tāca tée ún tu ní cúu nihīn de cuēchi sɨquɨ̄ yā jiín ni ɨɨn jnūhun cáhán yā, cájito jínúū ñayuu. Chi sa ni canaa ni de jeē ndichí ní stió cuɨ́ñɨ́ yā jnūhun nuū de, te tuá na vé ni cácahān de.
Jeē ní cacajnūhún de sɨquɨ̄ jeē nátecu ndɨ̄yɨ
(Mt. 22.23‑33; Mr. 12.18‑27)
27 Yūcuán na te jecu tēe grupo saduceo ni quecoo de nuū yā. Te tēe un cácahān jeē tu nátecu cuɨtɨ ndɨ̄yɨ. Te ni cacahān de jíín yá:
28 Maestro, Moisés ni tee de nuū tútu jeē cánevāha yó: Núu ɨɨn tēe cuu de, te ndōo ñasɨhɨ́ de, te núu tu ní íyo sēhe de jíín ña, núu súcuan te cánuú jeē ñani de naquihin ñasɨhɨ́ de, te sēhe de jeē cácu jíín ña nucuɨñɨ̄ i nuū ndɨ́yɨ ñani de, áchí tutu. 29 Núu súcuan te ni īyo uxā ñani. Te tēe núú ní quijnáhan de jíín ñahan. Te ni jihī de, te tú sēhe de ní íyo. 30 Te tēe uū ni naquihin de ña, te suni ni jihī de, te tú na sēhe de ní íyo. 31 Te tēe unī ni naquihin de ña. Te suni súcuan ndɨhúxá de ni condeca de ña, te ni cajihī ndɨhɨ de, te ni ɨɨn de tú sēhe de ní íyo. 32 Te jeē sándɨ̄hɨ́ te suni ni jihī ñahan ún. 33 Núu súcuan te núu na nátecu de jíjnáhan de quɨvɨ̄ nátecu ndɨ̄yɨ, ¿te ndé ɨɨn de cuu ña ñasɨhɨ́ de? Chi ndɨhúxá de ni condeca de ña. Achí de jíjnáhan de.
34 Yūcuán na te ni cahān yā jiín de:
Ñayɨ̄vɨ yáha chi cáquijnáhan tēe jíín ñahan. 35 Te ñayuu vāha jeē natecu i quɨ̄vɨcoo i andɨvɨ́, ma quijnáhan ga i yūcuán, chi tuá na jnūhun quijnáhan tēe jíín ñahan coo. 36 Ni ma cúū cuɨtɨ gā i, chi coo i nájnūhun ndajéhé Yaā Dios. Te sēhe Yaā Dios cuu i, chi je ni canatecu i. 37 Te suni máá Moisés cáhán de jeē nátecu ndɨ̄yɨ, chi ni tee de nuū tútu ndese ni cahān yā jiín de mēhñu yúcū jeē cayú yáñuhūn. Chi ni cahān de jeē cúu ya Yaā Dios Abraham jiín Isaac jiín Jacob. 38 Te jeē ni cáhān de súcuan cúu jeē ní cachi de jeē cátecu tāca ndɨ́yɨ. Chi vēsú je ni cajihī i, te cátecu i nuū iyó máá yá, chi cúu ya Yaā sáha jeē técu ñayuu nɨɨ́ cáni. Achí yá jiín de.
39 Te jecu tēe cástéén tutu ley Yaā Dios ni cacahān de:
Vāha ni cahān ní Maestro.
40 Te tuá ni cáchundeyɨ́ ni de cajnūhún de ya.
Sɨquɨ̄ jeē cúu Cristo sēhe yucūn David
(Mt. 22.41‑46; Mr. 12.35‑37)
41 Te ni cahān yā jiín de jíjnáhan de:
¿Ndese cúu jeē cácahān ñayuu jeē Cristo cúu sēhe yucūn David? 42 Chi máá David suhva ni cahān de jnūhun ya nuū tútu Salmo:
Máá Jítoho yō Yaā Dios suhva ni cahān yā jiín Jítoho rī, Yaā quiji:
Cucōo ró lado váha ri nuū cujéhnu ró,
43 te na sáha ri jeē quende rō poder tāca jéē cájito uhū rohó.
Achí Yaā Dios. Achí David. 44 Te núu sēhe yucūn David cúu Cristo, ¿te ndese cúu jeē ni cáhān de jeē Jítoho de cúu ya? áchí yá.
Jeē ni cáhān yā jeē iyó cuéchi de jíjnáhan de
(Mt. 23.1‑36; Mr. 12.38‑40; Lc. 11.37‑54)
45 Te ni cahān yā jiín tée cáscuáha jíín yá, te suni ni cajini sōho ndɨhɨ ñayuu:
46 Coto má cándíje ró táca tée cástéén tutu ley. Chi cácusɨɨ̄ ni de cáñuhun de sahma cáni jeē steén jeē cujéhnu de, cájica cuu de jíín. Te cánujnahan ni de jeē cahán yɨñúhún ñáyuu jiín de nuū yáhu. Te cánujnahan ni de cucōo de nuū silla yɨñúhún gá ini vehe iī sinagoga, jiín silla yɨñúhún gá nuū víco cáyeji ñayuu. 47 Te cáquende de vehe ñahan ní caquendōo ndáhú. Te nahán cájicān tahú de návāha cani ni ñayuu jeē tú na cuēchi de. Tēe yáha jíjnáhan de chi xeēn gā ndoho de castigo. Achí yá.
Jeē ni sócō ñahan viuda xūhún
(Mr. 12.41‑44)