26
Nkwanꞌ xaꞌ xamod yola Jesús
(Mr. 14:1-2; Lc. 22:1-2; Jn. 11:45-53)
Senꞌ mne mdej Jesús reta diꞌs ya, nchab Xaꞌ lo re xin'te'd Xaꞌ:
—Mne goꞌ lenꞌ ti chop wiz gal ni pask, nde leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ tayaꞌ men Xaꞌ sa ke Xaꞌ lo krus. Zyasa, re nglweyꞌ jwanꞌ nyebeꞌ, re maestr nchak ley, nde re xaꞌ gox nyebeꞌ lo yez, mdyop xaꞌ lo le chanꞌ nglweyꞌ ro ndole Caifás, Tya ngok diꞌs re xaꞌ sa kon yalkwinꞌ tyen xaꞌ Jesús nde kuj xaꞌ Jesús. Per nchab re xaꞌ:
—Naꞌlid naꞌy lenꞌ ni reꞌ, sa naꞌxyolta re men.
Thi ngol nchub Perfum yek Jesús
(Mr. 14:3-9; Jn. 12:1-8)
Nde senꞌ ndo Jesús lenꞌ yez Betania, liz Simón xaꞌ mxak yis ye'sya's; zyasa msin thi ngol ndeno thi bot ndole alabastro sey nzo nit naxe' nap toz ntak. Nde mblaj ngol bisa yek Jesús senꞌ ndob ya Jesús. Senꞌ mbwiꞌ re xin'te'd Jesús jwanꞌ na, Mxi lazoꞌ xaꞌ nde nchab xaꞌ:
—¿Kwanꞌ liy ta mxo ngol nit naxe'? Jwanꞌ reꞌ ndoyal nap toz ndoy nde tmi ya ndaꞌ men lo re xaꞌ prob. 10 Nde mbin Jesús jwanꞌ na, nchab Jesús lo re xin'te'd Xaꞌ:
—¿Kwan liy ndaꞌ goꞌ xyan yek ngol reꞌ? Thi yalwen mbli ngol reꞌ lon. 11 Tak goꞌ tatka nzono goꞌ xaꞌ prob, nde na naꞌyot na xij goꞌ dib tyemp. 12 Lo ta mchub ngol nit naxeꞌ yek na, mbli ngol ndosa'a na lo senꞌ gaꞌs na. 13 Nipana lo goꞌ, one plo tej men xkiꞌs Dios dib xis izyo, noga yaj jwanꞌ mbli ngol reꞌ lon, sa tamod telaꞌs men ngol.
Judas mbyanꞌ diꞌs tayaꞌ Jesús
(Mr. 14:10-11; Lc. 22:3-6)
14 Zyasa Judas Iscariot, tib xaꞌ no nak re tib zen xin'te'd Jesús, ngwa xaꞌ lo re nglweyꞌ jwanꞌ nyebeꞌ, 15 nde nchab Judas lo re xaꞌ ya:
—¿Plopa taꞌ goꞌ kan tez tayan Jesús lo goꞌ? Zyasa mdaꞌ xaꞌ galpsiꞌ tmi plata lo Judas. 16 Nde xata zya ndobte Judas tolo mkwanꞌ xaꞌ xamod tayaꞌ xaꞌ Jesús.
Lulka rsyeꞌ mda Jesús
(Mr. 14:12-25; Lc. 22:7-23; Jn. 13:21-30; 1 Co. 11:23-26)
17 Wis ner jwanꞌ ndyobte ni jwanꞌ ncha xaꞌ pan naꞌngenta lebadur, mbike re xin'te'd Jesús lo Jesús nde mnabdiꞌs xaꞌ:
—¿Plo ncholaꞌs la toxkwaꞌ náꞌ rsyeꞌ waa lenꞌ yalꞌ pask?
18 Nde Jesús nchab:
—Wa goꞌ yez, liz thi mbiꞌ nde gus goꞌ lo mbiꞌ: “Leꞌ Maestr ne: Leꞌ hor na ndosin gax, nde liz la wa rsyeꞌn ni pask kon re xin'te'd na”.
19 Nde re xin'te'd Jesús mbli reta jwanꞌ mnabeꞌ Jesús, nde mdoxkwaꞌ xaꞌ jwanꞌ wa rsyeꞌ xaꞌ lenꞌ yalꞌ ni pask.
20 Senꞌ lo mbla yalꞌ ngo Jesús ro mes kon re tib sen xin'te'd Xaꞌ. 21 Nde laja nzi ya re xaꞌ, nchab Jesús lo re xin'te'd Xaꞌ:
—Galꞌpa diꞌs nin lo goꞌ, leꞌga thi goꞌ reꞌ tayaꞌ na.
22 Zyasa nabil toz ngo lazoꞌ re xin'te'd Jesús, nde thib thiba xaꞌ tolo mnabdiꞌs lo Jesús nchab xaꞌ:
—¿Cho nay Señor?
23 Zyasa mkab Jesús lo re xaꞌ:
—Xaꞌ jwanꞌ thita ngo yanꞌ lenꞌ yen kon na, xaꞌ yay. 24 Lipa leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ, rid ndaꞌb reta jwanꞌ nge ni lo xkiꞌs Dios rid Xaꞌ, per ¡nalat thos toz yate xaꞌ jwanꞌ tayaꞌ Xinꞌ Mbiꞌ! Mas jwin naꞌngalta xaꞌ.
25 Zyasa mkab Judas xaꞌ ta tayaꞌ Jesús nchab:
—¿Cho nay? Maestr.
Jesús mkab lo Judas:
—Aaꞌ, luy.
26 Laja nzi ya re xaꞌ, Jesús mxen pan nde mdaꞌ Xaꞌ ndyux lo Dios, xisa mblirol Xaꞌy mdaꞌ Xaꞌy lo re Xinꞌ teꞌd Xaꞌ nde nchab Xaꞌ:
—Bxen goꞌ pan nde bda goꞌy, jwanꞌ reꞌ nak belꞌ na. 27 Xisa mxen Jesús kop nzo bin, nde ngolo mdaꞌ Xaꞌ dyux lo Dios, mdaꞌ Xaꞌy lo re xin'te'd Xaꞌ nde nchab Xaꞌ:
— Guꞌ reta goꞌ jwanꞌ nzo lenꞌ kop reꞌ, 28 tak bin reꞌ nak ren na, ren jwan' nak mod kub mtanꞌ Dios xkiꞌs Dios, ren jwanꞌ xyo sa dyonꞌ xken bro toz men. 29 Naya, nin lo goꞌ, naꞌgutraꞌ na jwan' nda' lus ub, axta wiz senꞌ guney tedib gob kon goꞌ tenꞌ nyebeꞌ Xud na.
Jesús ndej, Pedr gab nanzolod Pedr Jesús
(Mr. 14:26-31; Lc. 22:31-34; Jn. 13:36-38)
30 Senꞌ ngolo mbilꞌ re xaꞌ di lo Dios*, mbroꞌ re xaꞌ nda xaꞌ yiꞌ Olib. 31 Zyasa nchab Jesús lo re xin'te'd Xaꞌ:
—Na yalꞌ reꞌ reta goꞌ laꞌ goꞌ na, tak lo xkiꞌs Dios nchab: “Kuj na xaꞌ ngenap mbakxilꞌ nde re mbakxilꞌ ryaꞌs” 32 Per senꞌ mbroxbanla na, ner na nda Galilea, xis yed goꞌ.
33 Zyasa Pedr nchab lo Jesús:
—Tanye reta xaꞌ laꞌ xaꞌ lu, na naꞌlat na lu. 34 Nde Jesús mkab lo Pedr:
—Nipa na loa, na yalꞌ reꞌ, benꞌ tera kwes ngid teꞌ, son gob nchab la lu nazolodla na.
35 Leꞌ Pedr nchab lo Jesús:
—Tanye non nakinꞌ gaj kon lu, naꞌgabta na nanzolod na lu. Nde reta xin'te'd Jesús taga nchab.
Jesús ndodiꞌsno Dios Getsemaní
(Mr. 14:32-42; Lc. 22:39-46)
36 Zyasa mzin Jesús kon re xin'te'd Xaꞌ tenꞌ ndole Getsemaní, nde nchab Jesús lo re xaꞌ:
—Ncheꞌta btob goꞌ laja leꞌn nda ba, nda todiꞌsno Dios.
37 Nde mbeꞌ Jesús Pedr kon rop xaꞌ xinꞌ Zebedeo, nde tolo nabil toz ngo lazoꞌ Jesús nde narax ndyak Xaꞌ. 38 Zyasa nchab Jesús lo xaꞌ:
—Nabil toz nzo lazoꞌn, ndenꞌ na gaj na lo yalnabil reꞌ. Ncheta kwed goꞌ nde brenano goꞌ na. 39 Tud mde Jesús tya, mdoxub Jesús axta mdinꞌ lo Xaꞌ izyo, nde mdodiꞌsno Xaꞌ Dios, nchab Xaꞌ:
—Xud na, tez toyal la, ptolaꞌn lo pen re, per naꞌakte xa ncholas na, aka xa ncholas la.
40 Nde mbere Jesús plo nzi xin'te'd Xaꞌ, leꞌ re xinꞌ ted Xaꞌ nzi yat, nde nchab Xaꞌ lo Pedr:
—¿Cho nekthib hor naꞌndlid goꞌ gan mbenano goꞌ na? 41 Brena goꞌ nde mnaꞌb goꞌ lo Dios sa naꞌkwinꞌnod Maxuꞌ goꞌ. Galꞌ diꞌs leꞌ xbin goꞌ ncholaꞌs li xa ndabloy, per belꞌ goꞌ naxekta.
42 Nde ngwa Jesús mbrop gob nde mnaꞌb Xaꞌ lo Dios nchab Xaꞌ:
—Xud na, riꞌd na pen reꞌ tez naꞌnyed lyanꞌ lo ney, aka xa ncholaꞌs la.
43 Lo senꞌ mbere Xaꞌ tedib gob tenꞌ nzi xin'te'd Xaꞌ, leꞌ xin'te'd Xaꞌ nzi yat, tak naꞌxektra xaꞌ ncho mkalꞌ lo xaꞌ. 44 Nde mblaꞌ Jesús re xaꞌ tya, nde bere ngwa naꞌb Jesús lo Dios byon gob, nchab Xaꞌ leꞌga leꞌ re diꞌs ya. 45 Zyasa mbere Xaꞌ tenꞌ nzi re xin'te'd Xaꞌ nde nchab Xaꞌ:
—¿Cho tata nzi yat goꞌ nde nzi nryoꞌxkwen goꞌ? Se mzin hor leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ tayaꞌ xaꞌ lo re men nzoꞌb xken naꞌ. 46 Goche goꞌ, lenꞌ nda, wiꞌ goꞌ, leꞌ xaꞌ ta tayaꞌn nde gaxla.
Judas ndayaꞌ Jesús
(Mr. 14:43-50; Lc. 22:47-53; Jn. 18:2-11)
47 Tata benꞌ ndotodiꞌs Jesús, leꞌ Judas mzin, kon bro toz men, Judas reꞌ no ngok kwent lo re tib sen xin'te'd Jesús, nde re men ta ndeno Judas, cho xaꞌ nden ya nde cho xaꞌ nden espad. Re xaꞌ ya, mtelꞌ re nglweyꞌ jwanꞌ nyebeꞌ, kon re xaꞌ gox jwanꞌ nyebeꞌ lo yez. 48 Nde Judas xaꞌ ta mdayaꞌ Jesús sa, mbyanꞌ diꞌs la xaꞌ kon re xaꞌ ya nchab xaꞌ:
—Xaꞌ jwanꞌ ken chut kwat naꞌ, Xaꞌ yay, bxen goꞌ Xaꞌ.
49 Nde zyaga mbike Judas lo Jesús, nchab Judas:
—¡Chan goꞌ Maestr!
Nde mda' Judas chut kwat Jesús. 50 Leꞌ Jesús nchab lo Judas:
—Amig, ¿cho kwan ndelia?
Zyasa mbike gax re xaꞌ ya, mxen xaꞌ Jesús sa we xaꞌ Xaꞌ. 51 Per thi xaꞌ ndo kon Jesús mbloꞌ xaꞌ espad xaꞌ nde thiptane mchoꞌ xaꞌ thi nza xaꞌ nak mos nglweyꞌ ro. 52 Zyasa nchab Jesús lo xaꞌ:
—Blotsaꞌ espad la tenꞌ nzo tsaꞌy. Tak reta xaꞌ ngyo kon espad, taga kon espad gaj xaꞌ. 53 ¿Cho leꞌa ndyak na naꞌakta nyaꞌb re anj lo Xud na naya, nde Xaꞌ telꞌ por mil anj chanꞌ Xaꞌ? 54 Per tez ta lin, ¿xamod ak reta jwanꞌ ngeni lo xkiꞌs Dios, ta nchab nakinꞌ ak jwanꞌ ta ndoyak naya?
55 Zyasa nchab Jesús lo re men:
—¿Kwan liy nde goꞌ kon espad nde kon ya sa we goꞌ na xaja wanꞌ? Reta wiz mdob na lenꞌ yodoꞌ kon goꞌ mbloꞌn xkiꞌs Dios lo goꞌ nde naꞌndenta goꞌ na. 56 Per reta jwanꞌ reꞌ ndoyak, sa gak reta xkiꞌs Dios jwanꞌ mkeꞌ re profet.
Zyasa mxonꞌ reta xin'te'd Jesús mblaꞌ xaꞌ thib Jesús tya.
Mbeꞌ xaꞌ Jesús lo nglweyꞌ ro
(Mr. 14:53-65; Lc. 22:54-55,63-71; Jn. 18:12-14,19-24)
57 Reta xaꞌ ta mxen Jesús, mbeꞌ xaꞌ Jesús lo xaꞌ nak nglweyꞌ ro nale Caifas, tenꞌ mdyop re maestr nchak ley nde re xaꞌ gox nyebeꞌ lo yez. 58 Per Pedr, tij tij ndanke xis Jesús, axta mzin lo le liz nglweyꞌ ro, nde ngote Pedr mdob Pedr kon re xaꞌ ngenap liz nglweyꞌ ro, sa wiꞌ Pedr nyenꞌ xamod yolo yatey. 59 Nde re nglweyꞌ jwanꞌ nyebeꞌ, re xaꞌ gox nyebeꞌ lo yez nde re xaꞌ nak sinꞌ, nkwanꞌ xaꞌ nyenꞌ cho yalkwinꞌ keꞌ xaꞌ yalke yek Jesús, sa toyal tayaꞌ xaꞌ Jesús gaj Jesús. 60 Per naꞌnzalta xaꞌ cho yalkwinꞌ keꞌ xaꞌ yek Jesús, taꞌnye naꞌr re xaꞌ mkeꞌ jwas xis Jesús. Lulka mzin chop xaꞌ kwinꞌ, 61 nde nchab xaꞌ:
—Mbiꞌ reꞌ nchab: “Tlin gan tzil na yodoꞌ chanꞌ Dios nde lenꞌ son wiz toxkwaꞌ nakub ney tedib gob.”
62 Zyasa mdoli nglweyꞌ ro nde nchab xaꞌ lo Jesús:
—¿Cho ngen kwan nyea? ¿Kwan liy sa ta ni re xaꞌ reꞌ xis la?
63 Per Jesús nankabta lo xaꞌ. Zyasa leꞌ nglweyꞌ ro nchab lo Jesús:
—Nyaꞌb na loa por le Dios naban, btej lon náꞌ tez lu nak Crist, Xaꞌ nak Xinꞌ Dios.
64 Leꞌ Jesús mkab:
—Nay, ta xa nea ba, nde noga nin lo goꞌ, naya tolo wiꞌ goꞌ Xinꞌ mbiꞌ ndob lad banꞌ Dios ngeno dib yalnaro, nde wiꞌ goꞌ Xaꞌ senꞌ yeꞌd Xaꞌ xij xkow lo beꞌ.
65 Zyasa leꞌ nglweyꞌ ro mpched xaꞌ xab xaꞌ nde nchab xaꞌ:
—¡Mnixin xa' xis Dios! ¿Kwan liy kwanꞌra naꞌ masra men ta kwent? Lega leꞌ goꞌ mbin, mnixin xa' xis Dios. 66 ¿Xa ngwiꞌ goꞌy?
Leꞌ re xaꞌ ya mkab:
—Yalke nchap Xaꞌ nde ndablo gaj Xaꞌ.
67 Zyasa mzuk xaꞌ lo Jesús, nde mdin xaꞌ Jesús. Nde ti pla xaꞌ mdis bad lo Jesús 68 nde nchab xaꞌ:
—Tez lu nak Crist, ptej lo náꞌ ¿cho ta mkeꞌy choa?
Pedr nkas nanzolod Pedr Jesús
(Mr. 14:66-72; Lc. 22:56-62; Jn. 18:15-18,25-27)
69 Laja ndob Pedr lo le, thi ngol nge sinꞌ tya mbike gax lo Pedr nde chab ngol:
—Noa ngete kon Jesús Xaꞌ Galilea.
70 Leꞌ Pedr mkaꞌs lo reta xaꞌ nde nchab Pedr:
—Nyet na cho kwan ta mbez la.
71 Lo senꞌ ndarote Pedr ro yala, mbwiꞌga tedib ngol Pedr, nde nchab ngol lo re xaꞌ nzi tya:
—No mbiꞌ reꞌ mkete kon Jesús xaꞌ yez Nazaret. 72 Leꞌ Pedr mkaꞌs tedib gob, nde Dios mtobro Pedr nchab Pedr:
—Nanzolot na mbiꞌ ta ndej goꞌ ba
73 Tud ndate, mbike gax re xaꞌ nzi tya nde nchab xaꞌ lo Pedr:
—Ndloꞌ tir noa ngete xis Jesús, tak axta xa ndodiꞌs la ndloꞌy. 74 Zyasa leꞌ Pedr nchab:
—Nia na lo goꞌ nanzolot na mbiꞌ ba. ¡Dios totin tez ndo kwinꞌ na!
Nde hor yaga mbrez ngid teꞌ. 75 Zyasa mtelaꞌs Pedr jwanꞌ nchab Jesús lo Pedr: “Benꞌ tera kwes ngid teꞌ, son gob nchab la lu nanzolodla na.” Nde mbroꞌte Pedr le, tya jwanꞌ toz nabil mbinꞌ Pedr.
* 26:30 Re di jwanꞌ ncholꞌ xaꞌ ngok Sal 113-114 ncholꞌ xa sera tyobte wa xaꞌ, nde Sal 115-118 ncholꞌ xaꞌ senꞌ ngolo mda xaꞌ.