13
Diꞌs nagan chanꞌ xaꞌ ngobin
(Mr. 4:1-9; Lc. 8:4-8)
1 Wiz ya mbroꞌ Jesús yo nde ngwa Xaꞌ mdob Xaꞌ gax ro nittoꞌ.
2 Nde men toz mdyop lo Jesús, nde Jesús ngwap lo bark, tya mdob Xaꞌ, laja re men nzi ro yux.
3 Zyasa mtoteꞌd Jesús re men kon naꞌr toz re diꞌs nagan yen men, nde nchab Xaꞌ:
—Ngo thi mbiꞌ mbroꞌ nda chas mbis trig.
4 Nde senꞌ nge chaꞌs xaꞌ trig, pla mbis ngob lo ned, nde mbyed mbyin nde mda maꞌ re mbis.
5 Pla mbis ngob xij re ke, plo nangenta bro yo, nde nayen mblyen na tak lud yo nzoy.
6 Per senꞌ lo mbla be, mtolꞌ bey, tak nangenta lox ney mbiza.
7 Nde thi play ngob xij yis, nde senꞌ mxyen yis mtoꞌwa lo jwanꞌ bin.
8 Per thi play ngob izyo wen, nde jwin ngoka, choy mdaꞌ thib ayoꞌ mbis, choy mdaꞌ son gal mbis, nde choy mdaꞌ galpsiꞌ mbis.
9 Tez cho goꞌ ndob nzanꞌ, bin goꞌ jwanꞌ reꞌ.
Cho sinꞌ li re diꞌs nagan
(Mr. 4:10-12; Lc. 8:9-10)
10 Zyasa re xin'te'd Jesús mbike gax xaꞌ lo Jesús nde mnaꞌd di's xaꞌ:
—¿Kwan liy sa diꞌs nagan nia lo re men?
11 Leꞌ Jesús mkab:
—Lo re goꞌ ndaꞌ Dios yen goꞌ re jwanꞌ nzonagaꞌs, chanꞌ yalnyebeꞌ lo beꞌ, per lo re xaꞌ ba namdad Dios sa.
12 Tak xaꞌ jwanꞌ nchenla, masray yen xaꞌ, bro jwanꞌ yen xaꞌ, per xaꞌ jwanꞌ lud nchen, xaꞌ ya axta jwanꞌ lud nchen xaꞌ yiꞌb lo xaꞌ.
13 Jwanꞌ nasa kon diꞌs nagan ndej na re jwanꞌ lo re men, tak teꞌnye ngwiꞌ xaꞌ na nanchonid lo xaꞌ, nde teꞌnye ndo yon xaꞌy, nayenta xaꞌy.
14 Tamod lo re xaꞌ reꞌ ndoyak re jwanꞌ mni profet Isaías senꞌ lo nchab xaꞌ:
Teꞌnye mas kenza goꞌ, per nayenta goꞌ,
tenye mas ngwiꞌ goꞌ, per nayoxnid lo goꞌy.
15 Tak ngok ne lazoꞌ yez reꞌ,
nde nanchonta xaꞌ diꞌs,
nde mbyowꞌ ngudlo xaꞌ,
sa nayonid lo xaꞌ,
nek gon xaꞌ diꞌs
nde neꞌka lazoꞌ xaꞌ naꞌyenta,
neka bere xaꞌ lon sa todanꞌ na xaꞌ.
16 Per nabe'z toz nda re goꞌ tak ndoyal ngwiꞌ goꞌ nde ndoyal nchon goꞌ jwanꞌ reꞌ.
17 Lipa nin lo goꞌ ke naꞌr toz re profet nde re xaꞌ galꞌ ndo, mdablaꞌs ngwiꞌ jwanꞌ ta ngwiꞌ goꞌ reꞌ, per naꞌngwiꞌd xaꞌy, ncholaꞌs xaꞌ ngon xaꞌ reta jwanꞌ nchon goꞌ per naꞌngonta xaꞌy.
Jesús ngoxkan diꞌs nagan chanꞌ xaꞌ ngo bin
(Mr. 4:13-20; Lc. 8:11-15)
18 Naya na bin goꞌ, nyenꞌ, xomod nak diꞌs nagan chanꞌ xaꞌ ngo bin.
19 Nde nzo xaꞌ nchon xkiꞌs Dios nde naꞌyenta xaꞌy, zyasa nde Maxuꞌ nde nkib Maxuꞌ diꞌs ta ngobin lenꞌ lazoꞌ xaꞌ ya. Xaꞌ ya nak xa nak mbis ta ngob lo neda.
20 Leꞌ mbis ta ngob xij re ke ya, nak xa nak re xaꞌ nchon xkiꞌs Dios nde nale ncho lazo xaꞌ, nchon xaꞌy
21 ta xa nak jwanꞌ bin ngentosta lox ney nde naxektay, ta nak xaꞌ senꞌ lo nde re yalti o nchobla men xaꞌ tak ndli lazoꞌ xaꞌ xkiꞌs Dios, zyasa ndlaꞌ xaꞌ xkiꞌs Dios.
22 Leꞌ mbis ta ngob xij yis, nak xa nak re xaꞌ nchon xkiꞌs Dios, per lo ndli xaꞌ xgab re jwanꞌ lo izyo reꞌ, nkwinꞌno lazoꞌ xaꞌ ndyablaꞌs xaꞌ keno xaꞌ jwanꞌ lo izyo reꞌ nde ndlaꞌ xaꞌ xkiꞌs Dios, naꞌtadey diꞌs xyen xaꞌ lo xkiꞌs Dios.
23 Mbay leꞌ mbis ta ngob izyo wen, nak xa nak re xaꞌ nchon xkiꞌs Dios nde nchen xaꞌy, ndli xaꞌ jwanꞌ nchalaꞌs Dios xaja ti mbisa, nzoy mdaꞌ thib ayoꞌy, nzoy mdaꞌ son gala, nde nzoy mdaꞌ gal bsiꞌ mbis.
Diꞌs nagan chanꞌ trig nde wan yis
24 Jesús mdej tedib kwent nzo jwanꞌ nagan yen men lo re xaꞌ nchab:
—Leꞌ yalnyebeꞌ lo beꞌ nak, xa nak thi mbiꞌ mbli bin trig,
25 per laja nziyat re xaꞌ, mbyed xaꞌ ngiꞌno xaꞌ ya, nde mbli bin xaꞌ xij mbis trig tib ned mbis wan nde ndya xa'.
26 Laja ndoxen trig nde senꞌ mbroꞌ go'b lo ney, zyasa noga re wan yis nzo xijaꞌ.
27 Zyasa re xaꞌ nge sinꞌ nchab xaꞌ lo xaꞌ nak chanꞌ bin: Xaꞌ nyebeꞌ, “¿Cho nanakta mbis wen mblo bin goꞌ lenꞌ chanꞌ goꞌ? ¿Plo mbroꞌ re wan na?”
28 Leꞌ xaꞌ nak chanꞌ jwanꞌ bin nchab: “Thi xaꞌ ngiꞌno na mbli jwanꞌ reꞌ.” Nde leꞌ re xaꞌ nge sinꞌ nchab lo xaꞌ: “¿Cho ncholas la ya kib náꞌy?”
29 Leꞌ xaꞌ nak chanꞌ bin mkab: “Blaꞌ goꞌ nakibta goꞌy tak ndaga no trig naxkib goꞌ.
30 Pta' goꞌ diꞌs sa tita xyen ropa axta kebeꞌ ngok trig, zyasa gab na lo re xaꞌ nge sinꞌ, sa nerla re wan yis thop xaꞌ, nde tobo xaꞌy por manoj sa yola, seraꞌ thop xaꞌ trig sa kotsaꞌ xaꞌy tenꞌ nchotsaꞌ re mbis.
Diꞌs nagan chanꞌ mbis mostaz
(Mr. 4:30-32; Lc. 13:18-19)
31 Jesús mdej tedib diꞌs nagan, nde nchab Xaꞌ:
—Leꞌ yalnyebeꞌ lo beꞌ nak xa nak thi mbis mostaz, jwanꞌ nxenꞌ thi mbiꞌ lenꞌ izyon xaꞌ,
32 leꞌ mbis mostaz nak mbis mas mbis bix lo reta mbis, per senꞌ lo nxyen na, leꞌy mas naro nxyen lo re jwanꞌ bin, nde axta re mbin ncheꞌdtoxkwaꞌ lyeꞌd naꞌ lo re xod ya.
Diꞌs nagan chanꞌ levadur
(Lc. 13:20-21)
33 Nde noga mdej Jesús tedib diꞌs nagan:
—Leꞌ yalnyebeꞌ lo beꞌ nak xaja nak levadur, jwanꞌ mkos ti ngol tson medid arin nde teꞌnye luda mblas mbiy dib koꞌb.
Jesús ndej cho sinꞌ ndli re diꞌs nagan
(Mr. 4:33-34)
34 Reta jwanꞌ mbloꞌ Jesús, kon Diꞌs nagan mbloꞌ Jesusa lo reta men, nde nek tib jwanꞌ nambloꞌd Xaꞌ tez namblirxsinꞌta Xaꞌ ti diꞌs nagan.
35 Tamod ngok jwanꞌ mdej profet senꞌ lo nchab xaꞌ:
—Kon kwent nin re jwanꞌ lo men,
lo senꞌ tej na reta jwanꞌ nzo nagaꞌs, desde senꞌ mdoxkwaꞌ Dios izyo.
Jesús ngoxkan diꞌs nagan chanꞌ cizañ
36 Senꞌ, mne mdodiꞌsno Jesús re men, ngote Xaꞌ lenꞌ yo, zyasa mbike re xin'te'd Xaꞌ nde nchab xaꞌ lo Jesús:
—Bloꞌxkan lo náꞌ xamod nak kwent chanꞌ wan xkap kon trig.
37 Zyasa Jesús nchab:
—Xaꞌ ngobin mbis wen nak Xinꞌ Mbiꞌ.
38 Leꞌ tenꞌ ncho bin nak dib izyo, nde mbis wen nak re xinꞌ Dios, leꞌ wan xkap nak re xinꞌ Maxuꞌ.
39 Leꞌ xaꞌ nayiꞌ mblo bin mbis xkapa nak Maxuꞌ. Lo dyop jwanꞌ ngok nak lo senꞌ lux izyo; nde re xaꞌ thop jwanꞌ ngok nak re anj.
40 Nde ta xa nthop men re wan xkap, sa yol la, taxa mod aka lo senꞌ lux izyo.
41 Leꞌ Xinꞌ Mbiꞌ telꞌ re anj chanꞌ Xaꞌ, sa kote anj reta xaꞌ jwanꞌ ndli nchab men lo jwanꞌ narax nde reta xaꞌ jwanꞌ ndli re jwanꞌ xkap tenꞌ nyebeꞌ Dios.
42 Nde kobi anj xaꞌ lenꞌ or ndob bel nde tya gon xaꞌ nde teꞌs kele xaꞌ.
43 Zyasa re xaꞌ galꞌ ndo anta ndlya bel nya xaꞌ tyob xni xaꞌ xaja nya wisa tenꞌ nyebeꞌ Xud xaꞌ. Tez cho goꞌ ndob nzan bin goꞌ jwanꞌ reꞌ.
Diꞌs nagan chanꞌ jwanꞌ ndak toz nzo kaꞌslo
44 Tagaꞌ yalnyebeꞌ lo beꞌ nak xa nak thi jwanꞌ ndak toz nzo nagaꞌs lenꞌ wan, nde ti mbiꞌ ngosal la, nde bere mkaꞌs xaꞌy tya; nde nale toz nzo lazoꞌ xaꞌ ta mzyal xaꞌ jwanꞌ na nde ngwa xaꞌ mtho xaꞌ reta jwanꞌ ngeno xaꞌ, nde mxiꞌ xaꞌ wan ya.
Diꞌs nagan chanꞌ perla
45 Noga yalnyebeꞌ lo beꞌ nak xa nak thi xaꞌ ndli niꞌ, kwanꞌ xaꞌ perla wen,
46 nde senꞌ lo mzyal xaꞌ thi perla jwanꞌ ndak toz tir, ngwa xaꞌ mtho xaꞌ reta jwanꞌ ngeno xaꞌ, nde mxiꞌ xaꞌ perla ya.
Diꞌs nagan chanꞌ yeꞌd
47 Taga nak yalnyebeꞌ lo beꞌ, xa nak thi yeꞌd ngobi xaꞌ lo nittoꞌ, nde nchaga re ned mbel.
48 Lo senꞌ mzey, ngote xaꞌy ro yux, nde tya ndyob xaꞌ mbi xaꞌ re maꞌ wen nde ngotsaꞌ xaꞌ maꞌ lenꞌ chokwid, nde re maꞌ xkap ngobi xaꞌ.
49 Taga ak lo senꞌ lux izyo, yeꞌd re anj nde koxaꞌ xaꞌ re xaꞌ xkap xij re xaꞌ galꞌ ndo,
50 nde ko anj re xaꞌ xkap lenꞌ or ndob bel, tya gon xaꞌ nde tyes kele xaꞌ.
Jwanꞌ kub nde jwanꞌ gox
51 Nde mnaꞌb diꞌs Jesus lo re xin'te'd xaꞌ nchab xaꞌ:
—¿Cho nchen goꞌ re jwanꞌ reꞌ?
Re xin'te'd Jesús mkab:
—Nchen naꞌy Señor.
52 Zyasa nchab Jesús lo xaꞌ:
—Reta maestr nchak xkiꞌs Dios, jwanꞌ mteꞌd xamod nak yalnyebeꞌ lo beꞌ, nak xajaꞌ thi xud mdyenꞌ, nchak ngote xaꞌ tenꞌ nzo tzaꞌ re jwanꞌ ntak toz ngeno xaꞌ, jwanꞌ gox nde jwanꞌ kub.
Jesús nda yez Nazaret
(Mr. 6:1-6; Lc. 4:16-30)
53 Senꞌ lo mne mdej Jesús reta diꞌs nagan reꞌ, mbroꞌ Xaꞌ nda Xaꞌ,
54 nde senꞌ mzin Xaꞌ yez Nazaret las Xaꞌ, mdobte Xaꞌ mbloꞌ Xaꞌ xkiꞌs Dios lo re men, lenꞌ yo tenꞌ ndyop xaꞌ Israel, nde re men nzo yen xaꞌ nchab xaꞌ:
—¿Plo ngwa teꞌd mbiꞌ reꞌ reta yalnchak reꞌ? ¿Xomod nchak ndli Xaꞌ re yalnaro reꞌ?
55 ¿Cho nanakta xud Xaꞌ ba ndoxkwaꞌ ya ya? ¿Cho na Marida nak xnaꞌ Xaꞌ nde re wes Xaꞌ nak Jakob, Jose, Simón nde Judas?
56 ¿Cho naxijta naꞌ reꞌ nzo re btanꞌ Xaꞌ? ¿Ploga ngwa ted Xaꞌ reta jwanꞌ nchak Xaꞌ?
57 Nde narax mbli xaꞌ xgab xis Jesús. Per Jesús nchab lo re men:
—Reta yez nxoꞌbyek xaꞌ thi profet, benꞌta re xaꞌ yez Xaꞌ nde xaꞌ liz Xaꞌ nanxobyekta men xaꞌ.
58 Nde naꞌndlid Jesus naꞌr yalnaro tya tak nandlid lazoꞌ xaꞌ Jesús.