10
I kitabe niray Moisese, maak anlung i de tintu fo fiyo iray Kristowe saén moso. Mélaw kulang i kitabe sémugu bé fatut témulak i étéwe sénga bélintuwa taman sa taman. Non i kitabe énda géféwaléyo no métintuy étéwe fégédét dob Tuluse. Mélaw i de étéw ménéngintulus loo bé sénugu i kitabe, amuk tintu ménwaléy ro damén malinis dob adafay Tuluse, éndaén tete i de fédéw ro fantag bé de sala ro, atin éndaén kailanga roy témulake man ségule. Endob i toowe, gétédémo ro énda séna ménkédan i de sala ro, non kailanga roy témulake sénga bélintuwa. Non i dara i de safi taloo no do kambing, énda fakayén kémédan bé de sala.
Mélaw amun gédétén gégumah i Kristowe dob duniyae ni, bénréhén dob Tuluse mano, “Enda méuyot go bé de ayam do tulakén dob Beeme. Yamula rénigo moy kagéne lowoh inok been i niy fatute tulakén dob Beeme. Non énda mésuwat go bé de ayam tulakén do tuwégén dob ahayane féngadafan brab de tulak fégékédan bé sala i de étéw. Mélaw, béréhé ku dob Beeme, Tulus, ay niwu inok rigoné kuy kétaya muwe loo bé ménsulate fantag bé begéne dob libro muwe.” Ay niy sunguwe bénréh Jesuse, “Enda méuyot go taloo no mésuwat go bé de tulak taloo no do ayam tuwégén dob ahayane féngadafan taloo no do tulak fégékédan bé de sala.” Bénréhén i de ni fiyon fo ké been i de niy sénugu i kitabe. Tidéw béno, bénréh Kristowe mano, “Tulus, ay niwu inok rigoné kuy kétaya muwe.” Mélaw gétiga tom kénday Tulusey tafaye aguwon tulakay de étéw. Atin bénaliwana no bé tulak Kristowe. 10 Rénigo Kristowey kétayay Tuluse rigoné no. Mélaw i kéluhana tome ménwaléy tom malinis dob adafay Tuluse non ménkédanén i de sala tom sabaf bé tulak Jesu Kristowe, sani kaane lowoh. Mélaw éndaén kailangan i ségiyowe tulak.
11 Dob tafaye aguwon, i de Judio do fadi témindég ro dob lawie féngadafan sénga fuweh inok rigoné roy galbék ruwe témulak médoo gule. Gido loo, i de fégétulak ro énda fakayén kémédan bé de sala ro. 12 Endob i Kristowe, téménulak saén ségule inok mékédan i de sala. Atin éndaén kailangan i ségiyowe tulak taman sa taman. Tidéw béno, ménsar i Jesuse fingé dob kuwonoy Tuluse inok méguléw. 13 Diyo so béni ongot-ongoté noy gaiwe fétabanéy Tuluse bé de sébanil de. 14 Mélaw sabaf bé sébaane saén tulak, ménlinis tom tidéw dob de sala tom, atin ménwaléy tom métintu taman sa taman.
15 Atin wén soy kétoro i Rémogor i Tuluse fantag bé ni. Non bénréhén dob Ménsulate Kébéréh i Tuluse mano, 16 “Begéney Kadnane, atin ay niy mantuwe aguwon rigoné ku inok gétayakufo kuy de étéw moso. Sulaté kuy de kitab gu dob de fédéw ro brab dob de itunga ro.” 17 Atin bénréhén man mano, “Endaén fégétédémé kuy de sala ro taloo noy de tete rigoné ro.” 18 Mélaw amuk ménfésagadan i de ni, éndaén kailangan i ségiyowe tulak fégékédan bé de sala.
19 Mélaw, do dumo gu, sabaf bé kéléhu Jesu Kristowe, éndaén kailanga tom i mégilake ké mahur tom dob Toowe fo Mékétéfu Sibéy gonoy Tuluse. 20 Rénigo noy mantuwe aguwon bé kétulak ne bé lowoh ne. Atin i de étéw modor bé ni aguwon, méuyag ro taman sa taman. Amun ménbinasay lowoh ne maak rindung i béngaway Toowe fo Mékétéfu Sibéy ménkusi inok géahur i de étéw. 21 Atin wén i toowe fo gérotor fadi tom, sani Jesu Kristowe. Beeney uléw tome do étéw i Tuluse. 22 Mélaw fatut fégédét tom dob Tuluse énda ubo-ubo i kéféngadaf tome de, brab énda ruwo-ruwoy de fédéw tom bé kéunur tome de. Fakay i ni non maak ménfirikon tomén bé dara Kristowe fégékédan bé de sala tom inok éndaén fégitungé tom i de sala tom. Atin malinisén i de lowoh tom non bé kébautise betom. 23 Enda ruwo-ruwoy fédéw tome de. Yamula fatut féégété tom i késarig tome bé nan ongot-ongoté tom, sani fayagé tome dob de étéw sani kétumay Tuluse bé fasad ne. Non gésarig tom bé tumané noy fasad ne. 24 Atin fatut fétausé tom i késégédaw tome, brab késétabang tome, brab kérigo tome bé fiyowe. 25 Atin katom térénon i késélimud tome méngintulus loo bé adat tome. Katom iringén i de étéw témérén ron sélimud méngintulus. Yamula, fatut séfébagéré tom i de fédéw tom. Fatut fo rigoné tom i ni non éndaén mérugayén tidéw béleewe niy késéfule i Kadnane.
26 Endob amuk fétausé tom i kérigo tome sala fiyon fo ké gétiga tom i toowe kétoro, ménsinggula i kétulak Kristowe atin énda i tulak fégékédan bé de sala tom. 27 Amuk wén i ségétéw réménigo bé ni, fatut mégilak bé kékukum i Tuluse. Non wén i gonone aféy fégébinasa bé de étéw sébanil bé Tuluse. 28 Bé gétahe, i étéwe géfélis bé kitabe niray Moisese, énda méuray i nay de kémukum de amuk wén i ruwo taloo no téléw gétéw témbo de. Mélaw féléhuén i ni étéw ménsala. 29 Amuk loo bé ni, ati keey i mérigowe dob étéwe mika bé Nga i Tuluse? Toow fo gétimal i kékukume de non fénggito noy kékarang ne bé énda i laga i dara Kristowe kémédan bé de salaén, sani tandae bé mantuwe aguwon kay de étéw inok waléy ro malinis dob adafay Tuluse. I étéwe mika bé Nga i Tuluse, maak fénéngirasén i Rémogor i Tuluse fiyon fo ké ménggédaw i Rémogor i Tuluse de. Mélaw i ni étéw médait fo ké gétimal i kékukume de. 30 Non gétiga tom ménbéréh i Tuluse mano, “Begéney sémulie, Begéney kémukume.” Atin wén soy ségiyowe Ménsulat Kébéréh i Tuluse mano, “Kukuméy Kadnaney de étéwén.” 31 Toow fo mékaid ké kukuméy Tulusey ségétéwe étéw. 32 Fégétédém gom i de énggétah do gai, amun mantu séna énggésobuto kom i toowe kétoro fantag bé Tuluse. Fiyon fo ké ménrasay gom, énda téménrén gom munur. 33 Wén i do no do gai, i de énda munur fénéngiras ro begom dob adafay médoowe do étéw atin fénrasay ro begom. Atin wén i no gai fénrasay roy de dumo gom, brab ménamung gom bero non ménuray i na gome bero. 34 Atin ménuray i na gome bé de étéw do ménférisu sabaf bé kéunur ruwe. Atin amun éndot roy de tamuk gom, énda ménkérit gom de. Yamula moror gom non gétiga kom wén i toow na fo fiyo tamuk gom gédoté kom moso, atin énda mékédano taman sa taman. 35 Mélaw, kagom térénon i késarig gome bé Kadnane. Yamula féégét gom i késarig gome de inok gédoté kom i dakéle baras. 36 Atin fatut fétingkél gom inok gérigono kom i kétayay Tuluse brab inok gédoté kom i fénasad ne. 37 Non wén i Ménsulate Kébéréh i Tuluse mano, “Endaén mérugayén, gégumahén i nan ongot-ongoté kom. Enda mélisén. 38 Atin i de métintu do étéw gu, gédoté roy umule magufusa non ménunur ro Begén. Endob amuk wén i ségétéw bero ménbaleng i fédéw ne sabaf mégilak atin éndaén munurén, énda mésuwatu de.” 39 Endob i de betom, do dumo gu, békén betom i de ménbaleng do fédéwén brab do téménrén do munur do mékukum ro mélaw. Békén loo bé nan i de rigoné tom, non ménunur tom atin mélaw méfukas tom tidéw dob de sala tom.