15
Yesuske wasi nyasoare rtenuk tun o Yerusalem
+Sekwe it bonyo iry matohak Yesuske dum a rosy propinsi Yudeake ma rbai nus Antiokhiake o propinsi Siriake, ma rajar iry a lema Yahudi matohakare ma rbohe, “Kolnye lema ratosa tenamire* ma ktyoha tnyetak Musake, desikemo ana Hulasokwe lema yaorif e.”
Keskye Paulus yor Barnabas rkeyer, ma rataur nunw ror iry desikre ti tunke khatu ratanuk desy. Lemadendye iry matohak Yesus mamin ti Antiokhiake rilik iry dum ma rtabal Paulus yor Barnabas ma rsusu sir ma ana rbai Yerusalem, ti rait Yesuske wasi nyasoare rtabal kerkeratare ma rahes tunke khatu desy. Dendye iry matohak Yesus mamin ti Antiokhia desikre rlakut ror Paulus wait lui desy ma ti rait wait hnuke kserike bonyo, rulak sir ode Paulus wait lui desike rlakut ma rbai Yerusalem. Kyoat Paulus ralakut ti lasmyer Fenisiake ode propinsi Samariake, desikeo rahes ti iry matohak Yesus mamin ti lasmyer o propinsi desy ohe, iry a lema Yahudi-nare dakun o rtunik wait lim o sal desikre ma rtohak Yesuske de. Kyoat iry mamin ti desy ratomolu ktela desy bonyo, ramukmuka ramarmara sir.
Kyoat Paulus wait luike ranait Yerusalem bonyo, iry ribun matohak Yesuske ti nus desy ror kerkeratare, rtabal Yesuske wasi nyasoare rakita ma ral sir. Lemade Paulus yor Barnabas rahes ti sir, ti ktela ribun Hulasokwe iala desikre mumu kyoat deruke rabrita Brit Eraske ti iry a lema Yahudi-nare ne. Keskyede iry matohak Yesuske dum ma rosy lui Farisike neke, ramdiry ma rtanuk ma rbohe, “Iry a lema Yahudi-nare musti mo ratosa tenatare, ode musti mo rtoha tnyetak Musa nekre dakun.”
Lemade Yesuske wasi nyasoare ode kerkeratare rawahuk sir ma rtenuk tun desy. +Kyoat iry desikre it de yal it o, klenke soso dakun ti tun ratenuk desy, lemade Petrus imdiry ma tyanuk ti sir de byohe, “Hei waikw e! Mhye ohe ti ity ne mumu neke, kyalake Hulasokwe yilik yaw ma kabrita Brit Eraske ti iry a lema Yahudi-nare, ma rtomolu ode rtohak Yesuske dakun. +Ode Hulasokwe myesan a hye irkye ralake, ma I neke lyosu ohe yilik iry a lema Yahudi desikre, kali yal Memeanke ti sir, kola ne inal ma iry a Yahudi ity ne dakun. Ode Hulasokwe lema ikea ma byohe ity ne tsalik a ity ode sir neke rsalik a sir, kali Hulasokwe yala ralat a kralanare ma nelnyely, kali rtohak Yesuske dakun. 10 Koldyesikemo, kyanmwane mbyu ma miba eta Hulasokwe ti nam iala desikre ma minal harhar a mdedanare ti iry a lema Yahudi matohak Yesus nekre ma lema rahar a ral ne de? Kete mhyury a iry a lema Yahudi-nare ma musti mo rtoha snurat o tnyetak Musake, kali ity ebnwo matrumat ode ity dakun o lema thar a tal harhar desy. 11 Hulasokwe lema yaorif ity kali ttoha tnyetak Musake, de ttohak ohe Hulasokwe yaorif ity khyali eras manosy ity Ebut Yesuske, kola dene Hulasokwe yaorif iry a lema Yahudi-nare dakun ne.”
12 Petrus itanuk maktei o, iry ribun mawahuk i desikre mamwaw sir, ma rtomolu Barnabas yor Paulus ma rahes nyatos o ktela masalsyalik a Hulasokwe ialanare, ti kyoat deruke rabrita Brit Eraske ti iry a lema Yahudi-nare ne.
13 Ode kyoat Barnabas yor Paulus rahes tun desikre maktei, desikeo Yakobus tyanuk ma byohe, “Waikw e, mtyomolu ma ktwanuk ti e! 14 Simon Petrus dai nenmo tyanuk ohe, khyehyeike Hulasokwe syusu wasi loblobakke ti iry a lema Yahudi-nare, ma yilik iry desikre dum ma wasi iry a sir dakun. 15 Ktela neke kdi ti ma ktyoha tun heitlulswo iry manety Hulasokwe wasi nyanoare ratanukare, ma rkesy kolnye,
16  +‘Ity Ebut Hulasokwe tyanuk ma byohe, “Maktei bonyo Yaw ne ana kmwa huruk,
ma kswadiri raja Daud wasi sey malily desy.
Ode ana kusosan mamak,
ma kakor sey desike ma malkyakaw huruk.
17 Kala koldyesy, mamode iry a Yahudi-nare ror iry a lema Yahudi-nare dakun,
sir ne mumu neke ana robak Yaw,
neke iry a kuilik ma wasikw a sir de.
Ma tun kutanuk nekre,
18 heitlulswoke klwosu ti irire de.” ’ ”
19 Lemade Yakobus syaur tunanare ma byohe, “Kali koldyesike mane krwekan ma kete thury ma iry a lema Yahudi matohak Hulasow desikre musti mo rtoha tnyetak Musake mumu. 20  + De lemamo tkesy atyahkye ma tosa ti sir ma tbu ti sir ohe, kete ra heal a raabar ti adarare ne, ode kete ra heal rakokar telatare ma ramaty ne, ode kete ra heal kisi lar o wahar nekre, ode kete ra o renw larke dakun. Ode tsurat sir dakun, ma kete wamfwetare ror wamwanire it de yala tot atyat ti it. 21 Kali tnyetak Musa nekre kyala kyosy heitlulswo ma kyait senweke, irire rtomolu de. Kali kyalamo ti sew Inamreske, tnyetak Musake rbaca ode rabrita ti Yahudi-nare sey rasambayan tiare ti hnu kabei ta kabei bo.”§
Rkesy atyahkye ti iry a lema Yahudi matohak Yesuske
22 Lemade Yesuske wasi nyasoare, ror kerkeratare, rtabal iry ribun matohak Yesus mamin ti Yerusalem desy mumu, raktemtem a rohut ma rilik irire dum, ma raso sir ma ror Paulus ode Barnabas ma rbai nus Antiokhiake ti propinsi Siriake. Iry nekre neke Yudas (ani Barsabas dakun) ode Silas. Iry deru neke iry raalan ti iry ribun matohak Yesuske ti Yerusalem ne.
23 Lemade Yesuske wasi nyasoare rkesy atyahkye, ma ral ti Silas yor Yudas ma iry deru desy ana rety bai nus Antiokhiake. Atyahy a rakesy desy krelake kolnye:
Ara waimy e, aramy miten eraske ti e! Aramy neke Yesuske wasi nyaso aramy ma myor kerkerat mamin Yerusalemke. Atyahy aramy mikesy neke mkyesy ti iry a lema Yahudi matohak Yesus mamin ti Antiokhiake, ror hnu salik mamin ti propinsi Siriake ktyabal hnuare ti propinsi Kilikiake dakun.
24 Aramy mtyomolu ohe ara waimy matohak Yesus mamin ti Yerusalem nekre dum a rbai desy ma rajar e ti ktelanare ma khyury ma ralamire lema ktyeka i ode lema eras, keskyede lema aramy myaso sir. 25 Lemadendye aramy miwahuk aramy ma aramy myety ral sasamke, ode aramy myilik irkye enaru ma aramy myaso sir ma rba ti rait a e. Rba o ror Barnabas ode Paulus, iry deru aramy milobak sir ne. 26 Iry deru neke sir ne raketa tenatare khyali ity Ebut Yesus Kristuske. 27 Lemade aramy myaso Yudas yor Silas ma rba ti rait a e, mamode deruke bisa ma rlosu nyano aramy mikesy ti atyahkye krala ne ti e. 28 Lemadendye Hulasokwe Memeanke kyou ode aramy myou dakun, ma kete aramy myal harhar mdedanke ti e ohe musti mo mtyoha Musa wasi tnyetakke mumu, de aramy myal tnyetak deru ta nam ne ti e bo:
29 Ei neke kete mi heal a raabar ti adarare ne,
ode kete mi heal rakokar telatare ma ramaty ne,
ode kete mi heal a kisi larke lenla raditi toha desy,
ode kete mi o myenw larke dakun.
Ode wamfwetare ror wamwanire kete it de yala tot atyat ti it.
Kali kolnye soso e toha ktela atyat desikre, desikemo mlay a e.
Desy de. Eraske ma ity mumu.
30 Lemadendye iry matohak Yesus a mamin ti Yerusalem nekre raso Yudas yor Silas rtabal a Paulus yor Barnabas ma rety atyahy rakesy desike ba. Dendye iry deat desy ramdiry ma rtuly a sir, maktei o rbai nus Antiokhiake o a propinsi Siriake. Kyoat ranait so bonyo, rabuk iry ribun matohak Yesuske ma rawahuk sir mumu, ode reta atyahy rakesy desike ti sir. 31 Ode kyoat iry desikre rabaca atyahy rakesy desy bonyo, iry ribun matohak Yesuske ne ramukmuka ramarmara sir, kali atyahy ne krelake kyaluka ralatare. 32 Ode Yudas yor Silas neke iry manety Hulasokwe wasi nyano sir dakun, lemade rsurat iry matohak Yesus mamin ti desikre, desyo soso dakun, ma ralkyaw ralat a kralanare ode wait tohtohakare. 33 Ode Yudas yor Silas ramin ti hnu desy klenke soso dakun. Maktei o kyoat deruke rala ma rulak sir bai Yerusalem bonyo, iry matohak mamin ti Antiokhia desikre rtanuk ti sir ma rbohe, “Mbya mamak! Ode mlyosu ti iry maaso e desikre ohe, aramy miten eraske ti sir dakun.” [ 34 Keskyede Silas yohut ma imin ti Antiokhia bo.]
35 Klala Paulus yor Barnabas ramin ti Antiokhia soso dakun, ma ror iry ribun salik nekre ma rajar ode rabrita ity Ebut Hulasokwe tunanare.
Paulus yor Barnabas rasali sir
36 Lemade sekwe it bonyo Paulus byu ti Barnabas de byohe, “Mmwa ma tbaa toli huruk a ity wait matohak Yesuske ti nus nekre mumu, neke hnu liah o heit a tabrita Hulasokwe tunanare ti sir ne. Tba ma tseak sir ti wait mormyorifare o eras ta atyat.”
37 Lemade Barnabas you ma rba, keskye byu ma Yohanes, kyalamo rahaly anike ti Markus,* ma tyoha sir dakun, 38  +keskyede Paulus lema you ma ror i, kali kyoat ramin ti propinsi Pamfiliake, desyo Markus neke tyutuk sir ti desy, kali ibrai ma kyarya a yor deruke de. 39 Lemade khyury ma Paulus yor Barnabas railir, ma rasali sir. Lemadendye Barnabas yabuk Markus ma deruke rbity lar ti ma rbai Siprus. 40 Klala Paulus yilik Silas ma yor i. Ma lenla raba bonyo, iry matohak mamin ti Antiokhia desikre raten Hulasokwe ma hyarak mamak Paulus yor Silas ode yal eraske ti sir ti wait babake. 41 Lemade deruke rbaa rlola hnuare ti propinsi Siriake ode propinsi Kilikiake, ma ti hnu desikre, neke ralkyaw iry ribun matohak Yesuske ti wait tohtohakare ma malkyakaw.
+ 15:1 Im. 12:3 * 15:1 Ratosa neke kbuanke o rkotal hinyoruat a kiblunare. Kyalamo ti tel mabuske rbohe, sunat. + 15:7 Kis. 10:1-43 + 15:8 Kis. 2:4; 10:44 15:13 Yakobus neke Yesuske wai amury i. Ode Yakobus neke ika usu khatu ti iry matohak mamin ti Yerusalemke. (Matos ti Mrk. 6:3, Gal. 1:19, ode Kis. 12:17.) Ode i ne kyesy atyahy dakun, mane rabohe atyahy a Yakobuske ne. Keskye Yakobus Yesuske iilik ma wasi nyaso ike lema Yakobus ne. De Yakobus Yesuske wasi nyasoke rukun i ma myaty de. (Matos ti Kis. 12:2.) + 15:16 Am. 9:11-12 15:16 Raja Daud wasi sey malily desy klyosu ohe raja Daud tesnwo natu lema rhareta de. + 15:20 Kel. 34:15-17; Im. 17:10-16; 18:6-23 § 15:21 Yakobus tyanuk tun nekre kali kolnye iry a lema Yahudi matohak Yesuske rtoha tnyetak nekre, ma kyoat rawahuk sir a ror iry a Yahudi matohak Yesuske, desikemo ana iry a Yahudi desikre lema ramnyeku iry a lema Yahudi-nare. * 15:37 Markus neke rabuk i o Yohanes Markus dakun. (Matos ti Kis. 12:12,25; 13:5.) + 15:38 Kis. 13:13