4
An ŋenaŋ alialik katnaŋ time megeyet bemzenze zet
(Matiyu 13:1-17; Luk 8:4-10)
Âpme Zisasiyaŋ ewe Galili tundua ganzenanak meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ tazemzikat indame am sambe penaŋaŋ koti bemisik tabiengapmti egaŋ waŋga ŋengat moti tu palen tapme amnaŋ tu ganzenan gambibigen totabien. Tapme egaŋ bemzenze zet zemti nânâ sambe zemzikat indameti bemzenze zet ŋen kapigok zeye,
“Nâip, an ŋenaŋ wit katnaŋ muluwen meti timtetelime mekoge. Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti selen totemepme ageyaŋ koti ekti nimbien. Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat nanzaŋ palen toge. Ke msat isikŋaŋ bugan bududuk gwaen nanzaŋ palen etaŋ tageyepmti dukŋaŋ sakwep pataŋ zemkwage. Yaŋ kasuwaŋ kwageen kan keyet kindiŋaŋ msalen baen penaŋ ku tototnaŋgapm zime gakiye. Âpme katnaŋ notnaŋ bululuŋ zemti didik nusi keŋanen toti kwakwat e ŋep kwage yaŋgut nusi kwati minzilime eiŋeiŋ siye. Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat kelakŋaŋ temanen togeyepm penaŋaŋ dolakŋaŋ epeem kwat temaŋ bemti tepmaŋ notnaŋgat katnaŋ 30 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 60 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 100 sokbeye.” Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zempemti pigok diindoye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.” 10 Kegok zemdelaŋ zeme amnaŋ kalaŋ mekopme Zisasmak nembaŋane ma am notnaŋ ek kwesiŋ mâpmamtemien ekŋenaŋ ilinak tati bemzenze zet keyet yaŋaŋgat yaŋkwesiwien. 11 Yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zet enzililiŋaŋ tazin keyet yaŋaŋ in sosok zemkawaŋ bem indandaŋaŋ. Âpme an notnaŋ belak kileŋ zupman maip ekŋengut bemzenze zet etaŋ diindondoyet zenzeŋaŋ. 12 Keyepmti Aizayayaŋ pigok zeye,
‘Ekŋenaŋ zikalaŋ eek ektiŋgut penaŋ ku maekmâtâlip. Ma wagaŋ zet nânâ e nâmtiŋgut penaŋ ku manâmâtâlip. Ekŋenaŋ weyaŋekmâtâbiek ze Kawawaŋmagen keŋ gilik zenze aikme yomin katikpenak.’ ” (Aizaya 6:9)
Zisasiyaŋ bemzenze zet zeye keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beye
(Matiyu 13:18-23; Luk 8:11-15)
13 Zisasiyaŋ zet kegok mti pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet bemzenze zet mandiindoyap keyet yaŋaŋ ku nâmâtâlip? In zigoset bemzenze zet notnaŋ sambe zewap keyet yaŋaŋ nâmâtâbep?” 14 Kegok indayaŋkwesimti bemzenze zet keyet yaŋaŋ pigok diindoye, “An wit katnaŋ time mege ke Kawawaŋgalen zet keboŋ 15 ma katnaŋ notnaŋ selen totemegeen am keŋin keboŋ ke Kawawaŋgalen zet nâme keŋinan topmatazinaŋgut Sadaŋaŋ koti makumsagat min. 16 Ma am notnaŋ nanzaŋ palen toge keboŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti keyegak zet keyet nâme dolakŋaŋ beme oloŋen temaŋ mamip. 17 Keyaŋgut keŋinan penaŋ Kawawaŋgalen zet zapat ku nâmkatik bemti kindiŋinaŋ ku time towewetnaŋgapm Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋgat kasa ma sisipeŋpeŋ mimindame keyegak makatikpeip. 18 Naman am notnaŋ ekŋen nusi keŋan totemege keboŋ. 19 Ekŋen keboŋaŋ msatgalen nukŋaŋ sambemak mânep milawatgat tikŋaŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak mimi keyaŋ mamaŋin minzilime eiŋeiŋ masimtalip. 20 Ma am notnaŋ katnaŋ msat kelakŋaŋ temanen toweŋge sepem keboŋ. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpemti keyet penaŋaŋ am notnaŋmagen 30 ma notnaŋmagen 60 ma notnaŋmagen 100 mee kegok masokbeip.”
Lam batiyaŋ ku kwalatpepeyelen zet zapatnaŋ
(Luk 8:16-18)
21 Zemti zet ŋen naman pigok tusum zeye, “Âpme amnaŋ lam koŋbemti batiyaŋ dukŋan ku makwalapenup ma mundum wewe kandaŋan ku mambepenup. Nin lam koŋti mundumaŋ tatatnanen sosok bempemann tapme am mka keŋan matalip mbusatnaŋ mambemindein. 22 Nâlen zetn ke lam nemboŋ keyepmti in nâlen zetn zemkawaŋ bewep beme nânâ enziliŋaŋ matazin ke ewe ku enzilim tabe ma nânâ kwatam tazin mâtâpeme kawaŋ bewe. 23 An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.
24 Keyepmti in weyaŋnâmâtâbep enenogat am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. 25 Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ekmak tasain ke menzem mbe.
Wit katnaŋ epeem kwapmâgeyet bemzenze zet
26 Kawawaŋgalen zelaŋ ammagen msat kataŋ mekopme am sambeyaŋ kwati egalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mepmâbien keyet pigok bem zema nâit. An ŋenaŋ muluwen wit katnaŋ time mege. 27 Âpme egaŋ tambu misa pi wemwat wemwat mti katnaŋaŋ mulupmaŋ zigok tapm bee eekpiŋ mme msat keŋanak kaim igak epeemti dukŋan makwazin. 28 Msalaŋ ikŋaŋ katnaŋ ke mukulem mme dukŋan epeemti kwat sinaŋ betnaŋ mti penaŋaŋ mapein. Yaŋ maneti ekŋen beewan 29 penaŋaŋ memuŋ memuŋ bemtemepme elaŋgeŋge kanaŋ beme wanam mti maantip.”
Mastat katnaŋgat bemzenze zet
(Matiyu 13:31-32; Luk 13:18-19)
30 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet yaŋaŋ mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip. 31 Msat sambe tep katnaŋ notnaŋaŋ mastat katnaŋ sebempeip. Mastat tep keyet katnaŋ isikŋaŋ bugan penaŋ yaŋ an ŋenaŋ mulupmanen mmet ondeme 32 epeem kwat sememti antemaŋelip bemti sinaŋ betnaŋ mekopme age ekŋenaŋ ke motati keyet eyoŋan mkaŋin mawalati kelin mambeip.” *
33 Zisasiyaŋ bemzenze zet keboŋ keboŋ notnaŋ sambe zemti animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâŋinaŋgat kataŋ mandiindomtan. 34 Egaŋ am sambe zet sosok yaŋaŋmak zemkawaŋ bembepiŋ belak bemzenze zet etaŋ mandiindomtan yaŋ nembaŋanemak ilinak tati naman bemzenze zet manzemtan keyet yaŋaŋ manzemkawaŋ bem indamtan.
Zisasiyaŋ tâgâ lumun temaŋ zemkulumpeye
(Matiyu 8:23-27; Luk 8:22-25)
35 Kasup keyegak manepeme gasim beme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Nin tundua nembet daeset mebegalengat kame metne.” 36 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ am sambe bepi katim indemti Zisasiyaŋ tapmaŋgeen waŋga keyegak moti Zisasmak ilinak mepme am notnaŋaŋ waŋga notnaŋgat moti indapmoti keyegak mebien. Mepmambe Zisasiyaŋ mulukgat mti waŋga butnaŋ delaŋ zenzeŋaŋ kwilimbeŋaŋ met bemti mulukŋaŋ bekan tawemaŋge. 37 Taweme tâgâ lumun temaŋ penaŋ kwati tundua kumbume tundua mamaŋ temaŋ kwati waŋga keŋan tuyaŋ toti gak zesât mge. 38 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ mebutemti zewien, “An zikat indanda, tuyen toti walesâpmnup pi geŋ nânâpiŋ belak muluk kwapem tawenik?”
39 Zemti buteme mulugengatnan wati tâgâ ma tu zemkulumidemti zeye, “It buzak talit!” Zeme tâgâyaŋ zetnaŋ gawepumti katipeme tuyaŋ titokŋepiŋ tage. 40 Mti nembaŋane pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ pi tapmip? In nâmkiŋpepeŋin bugan ku tazin?”
41 Zisasiyaŋ kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ nâmtemtem mti ilinak buzak zenâ zenâ mti zewien, “An kapi ziboŋ penaŋgapm am ma tumak tâgâ mee piyaŋ zetnaŋ maŋgawepuipgat!” Kegok zemti tundua ganzenaŋ nembet daen mesât mebien.
* 4:32 Mastat katnaŋ bemzenze zetgat yaŋaŋ Luk 13:21 ke maiŋ nâmbek.