6
Jesús dyajkáy nimʉgoxk mil naxy ja ja̱ꞌa̱y
Ko tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn tyuun jya̱jtʉ, net ja Jesús oj ꞌyawinnaxy ma̱ ja Galileeʉ Myejyñ diꞌibʉ nandʉꞌʉn xyʉꞌa̱jtypy Tibeeryʉs Myejyñ. May ja ja̱ꞌa̱y pyanʉjxʉdʉ mʉt ko tʉ naty tꞌixy ja ijxwʉꞌʉmʉn diꞌibʉ myʉda̱jtypy ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉ Jesús tyuun ko ja puma̱ꞌa̱y dyajmʉba̱a̱dʉ. Ta pyatʉjkʉ ja Jesús ma̱ tuꞌugʉ kopk, es ñaxwaꞌtstʉ mʉt ja ꞌyʉxpʉjkpʉty. Pyátnʉbʉ naty ja israelítʉty ja pyaskʉ xʉʉ. Ko Jesús tꞌijxy ko may ja ja̱ꞌa̱yʉty pyanʉjxʉdʉ, net dyajtʉʉy ja Felipʉ:
—¿Ma̱ net njuꞌuyʉm yʉ jeꞌxy diꞌibʉ nmoꞌoyʉm yʉ tya̱dʉ mayjyaꞌay?
Jesús jyʉnañʉ dʉꞌʉn es tꞌokꞌixa̱ꞌa̱ñ wiꞌix jyʉnaꞌañ yʉ Felipʉ, jaꞌa ko ñija̱ꞌa̱bʉ natyʉ Jesús kʉꞌʉm ti naty tyunaampy. Net ja Felipʉ ꞌyadsooy:
—Majtsk mʉgoꞌpx xʉʉ nidún kyaj tpa̱a̱dʉt es kʉjkwaanʉ nmoꞌoyʉm niduꞌuk niduꞌuk.
Net ja Andrés, ja myʉgaꞌaxʉ Simonk Peedrʉ, nan yʉꞌʉ naty ja Jesusʉ ꞌyʉxpʉjkpʉ, jyʉnáñ:
—Tyam tuꞌugʉ mixyuꞌunk diꞌibʉ myʉda̱jtypy mʉgoxkʉ tsa̱jkaagyuꞌunk es majtskʉ a̱jkxuꞌunk, perʉ tya̱a̱dʉ waanʉ yʉꞌʉ. Kyaj tpa̱a̱dʉt mʉt ko myayjyaꞌayʉty.
10 Jesús tꞌanma̱a̱y ja ꞌyʉxpʉjkpʉty:
—Yajnaxwaatstʉ nidʉgekyʉ.
Net ñaxwaꞌtstʉ mʉgoxk mil ja yedyʉjkʉty, es kyaj yajmadsyóy ja toxytyʉjkʉty es ja ʉna̱ꞌkuꞌungʉty. 11 Net ja Jesús tkoneꞌky ja tsa̱jkaagyuꞌunk es tja̱ꞌa̱ygyʉdáky ja Dios. Net ttujkwaꞌxy es tmooy ja ꞌyʉxpʉjkpʉty es ja ꞌyʉxpʉjkpʉty tmooydyʉ ja mayjyaꞌay diꞌibʉ naty tʉ ñaxwaatstʉ. Es nandʉꞌʉn ttuuñ mʉt ja a̱jkxuꞌunk, tmooydyʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty maba̱a̱t ꞌyuts jyotkʉda̱ꞌa̱ktʉt. 12 Es ko naty tʉ jyotkʉda̱ꞌa̱ktʉ, ja Jesús tꞌanma̱a̱ydyʉ ja ꞌyʉxpʉjkpʉty:
—Yajmujkta̱ꞌa̱ydyʉ tʉgekyʉ yʉ tsa̱jkaaky tyuktukʉ diꞌibʉ tʉ ñadʉkʉ, kʉdiibʉ ti wyindʉgóyʉt.
13 Net ja ꞌyʉxpʉjkpʉty dyajmujkta̱a̱ydyʉ ma̱jmajtsk mʉj katsy diꞌibʉ nadʉjkʉ ma̱ ja mʉgoxkpʉ ja tsa̱jkaagyuꞌungʉn. 14 Es ko ja ja̱ꞌa̱yʉty tꞌijxtʉ ja ijxwʉꞌʉmʉn diꞌibʉ myʉda̱jtypy ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉ Jesús tyuun, net ñayjyʉnánʉdʉ:
—Jantsy tʉyꞌa̱jtʉndʉmʉ dʉꞌʉn ko yʉ tya̱a̱dʉ yʉꞌʉdyʉ Diosʉ kyuga̱jxpʉ diꞌibʉ mina̱a̱mp ya̱ naxwiiñ.
15 Per kom ja Jesús ñija̱ꞌa̱jʉ ko jyamʉnʉjxa̱ꞌa̱nʉdʉ agwanʉ es pyʉjta̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱nʉdʉ rey, pa̱a̱ty ja Jesús abeky ñaybyʉjtákʉ es pyatʉjkʉ ma̱ ja kopk es ita̱ꞌa̱n naydyuꞌuk.
Jesús yoꞌoy nʉʉ wyingʉjxm
16 Es ko tsyuꞌujʉnʉ, net ja ꞌyʉxpʉjkpʉty jyʉna̱jktʉ ma̱ ja mejyñbya̱ꞌa̱. 17 Ta tyʉjkʉdʉ ma̱ tuꞌugʉ barkʉ es ꞌyawinnaxa̱ꞌa̱ndʉ Kafarnaúm. Tʉ naty wyingoodsʉnʉ es kyajnʉmʉ naty ja Jesús jyʉmbity, 18 net jyantsymyiiñ ja mʉk poj es ja mejyñ jyantsyñikapy. 19 Es ko tʉ naty tyuꞌuyoꞌoydyʉ éxtʉm mʉgoxk o tʉdujk mil metrʉn, net tꞌijxtʉ ko myʉwingóñʉty ja Jesús ma̱ ja byarkʉ, nʉʉ wingʉjxy yoꞌoy. Net tsyʉꞌkʉdyaaydyʉ. 20 Ta ja Jesús myʉga̱jxʉ:
—Ʉjtsʉ dʉꞌʉn. Katʉ mdsʉꞌʉgʉdʉ.
21 Net jaꞌajʉty jyantsyxyondaktʉ es tꞌaxá̱jʉdʉ ja Jesús ma̱ ja byarkʉ. Es waanʉ ꞌyakꞌijty, ta jya̱jttʉ ma̱ naty ñʉjxtʉ.
Ja̱ꞌa̱y tꞌʉxta̱ꞌa̱ydyʉ ja Jesús
22 Jakumbom ja mayjyaꞌay tnija̱ꞌa̱dʉ pʉ́nʉty wʉꞌʉmdʉ jam mejyñ awinm, ko yʉꞌʉyʉty ja Jesusʉ ꞌyʉxpʉjkpʉty ttuknʉjxtʉ ja barkʉ diꞌibʉ naty tiꞌigyʉ, es ko kyaj ja Jesús jap tyʉjkʉ mʉʉt ja ꞌyʉxpʉjkpʉty. 23 Net na̱a̱gʉty ja barkʉ diꞌibʉ tsoꞌondʉp ma̱ Tibeeryʉs ka̱jpn, jya̱jttʉ mʉwingón ma̱ naty ja tsa̱jkaaky tʉ tkaydyʉ ko ja Nindsʉnꞌa̱jtʉmʉ naty jawyiin ja Dios tʉ tja̱ꞌa̱ygyʉdaꞌaky. 24 Es ko ja ja̱ꞌa̱y tpʉjktʉ kwentʉ ko ni ja Jesús es ni ja ꞌyʉxpʉjkpʉdyʉ naty kyanakyjyápʉty, ta tyʉjkʉdʉ barkoty es ñʉjxtʉ Kafarnaúm es tꞌʉxta̱ꞌa̱ya̱ꞌa̱ndʉ ja Jesús.
Jesús yajkypy ja jikyꞌa̱jtʉn winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ
25 Es ko jya̱jttʉ jamdsoo mejyñ awinm, ta tpattʉ ja Jesús es tꞌanma̱a̱ydyʉ:
—Yaꞌʉxpʉjkpʉ, ¿na̱ꞌa̱xʉ mja̱ꞌty ya̱a̱?
26 Net ja Jesús tꞌadsooy:
—Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, xyꞌʉxta̱a̱ydyʉpts mʉt ko mga̱a̱ydyʉ, yajxón mꞌujts mjotkʉdaktʉ. Kyajts mij xyꞌʉxta̱ꞌa̱ydyʉ mʉt ko xyjaygyúkʉdʉ oy ja ijxwʉꞌʉmʉn diꞌibʉ myʉda̱jtypy ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉts ndiimpy. 27 Katʉ mdundʉ mʉt ja mga̱ꞌa̱y mꞌukʉn diꞌibʉ kyaj ꞌyiiky. Tundʉ mʉt ja mga̱ꞌa̱y mꞌukʉn diꞌibʉ iigʉp es mmoꞌoyʉdʉt ja jikyꞌa̱jtʉn winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. Tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉts ʉj, ja Naxwíñʉdʉ Ja̱ꞌa̱yʉdyʉ Kyudʉnaabyʉ, nmoꞌoyaambyʉts, mʉt ko Dios Teety dʉꞌʉn tʉ xymyoꞌoyʉts ja kutujkʉn.
28 Net ja ja̱ꞌa̱yʉty jyʉnandʉ:
—¿Tits ndúndʉp esʉts nguydyúnʉt diꞌibʉ Dios tsyejpy?
29 Ta ja Jesús ꞌyadsoojʉmbijty:
—Diꞌibʉ Dios tsyejpy, yʉꞌʉ es xymyʉbʉ́ktʉt ja diꞌibʉ yʉꞌʉ tʉ tkexy ya̱ naxwiiñ.
30 Ja ja̱ꞌa̱yʉty tꞌanma̱a̱ydyʉ ja Jesús:
—¿Ti ijxwʉꞌʉmʉn xytyukꞌíxtʉpts diꞌibʉ myʉda̱jtypy ja mʉjꞌa̱jtʉn esʉts mij nmʉbʉ́ktʉdʉts? ¿Tii dʉn mij mdiimpy? 31 Ja nꞌaptʉjkꞌa̱jtʉm kyaaydyʉ ja manaa* jam ma̱ mʉj itʉn, dʉꞌʉn éxtʉm ja Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Yʉꞌʉ ya̱jk yʉ tsa̱jkaaky diꞌibʉ kʉdakp tsa̱jpótm.”
32 Ta ja Jesús tꞌanma̱a̱ydyʉ:
—Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, kyaj ja Moisés mmooyʉdʉ ja tsa̱jkaaky diꞌibʉ kʉdakp tsa̱jpótm, yʉꞌʉ dʉꞌʉn nDeedyʉts diꞌibʉ mmooyʉdʉp ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ kʉdakp tsa̱jpótm. 33 Jaꞌa ko tadʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ Dios tʉ mmoꞌoyʉty, yʉꞌʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ tʉ kyʉdaꞌaky tsa̱jpótm es tmoꞌoy ja jikyꞌa̱jtʉn ja naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱y.
34 Net tꞌadsoodʉ:
—Windsʉ́n, dʉꞌʉñʉmts xymyoꞌoydyʉt tadʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn.
35 Ta ja Jesús tꞌanma̱a̱ydyʉ:
—Ʉjtsʉ dʉꞌʉn ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ yajkypy ja jikyꞌa̱jtʉn, es diꞌibʉts xyñimiimp, diꞌibʉts ʉj xymyʉbʉjkp, ni na̱ꞌa̱ yuu kyapa̱a̱dʉdʉt es ni na̱ꞌa̱ tʉʉdsʉ kyapa̱a̱dʉdʉt. 36 Per tʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, kyaj xymyʉbʉktʉ óyʉts miits tʉ xyjaꞌixtʉ. 37 Diꞌibʉts ja nDeety tʉ xymyoꞌoy, nidʉgekyʉ myiñ ma̱ ʉjʉn. Es diꞌibʉts xyñimiimp, kyajts nꞌʉxtíjʉt. 38 Jaꞌa ko ʉj tʉ ngʉdaꞌagyʉts tsa̱jpótm es ndúnʉdʉts diꞌibʉ ja Dios tsyejpy, es kyaj diꞌibʉts ʉj ndsejpy. 39 Esʉ Dios tsyejpy es kyajts nyajtʉgóyʉt ni tuꞌuk yʉ naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉts tʉ xymyoꞌoy. Nyajjikypyʉ́kʉpts ma̱ ja xʉʉ diꞌibʉ tim ʉxꞌokpʉ. 40 Es diꞌibʉ Dios tsyejpy, yʉꞌʉ diꞌibʉts xyꞌijxp es xymyʉbékyʉts éxtʉm ja ꞌyUꞌunk, nmoꞌoyʉpts ja jikyꞌa̱jtʉn winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ es nyajjikypyʉ́kʉpts ma̱ ja xʉʉ diꞌibʉ tim ʉxꞌokpʉ.
41 Es mʉdʉ tya̱a̱dʉ ko dʉꞌʉn tmʉdooda̱a̱ydyʉ ja israelítʉty, ta tniꞌoꞌo tniyáxʉdʉ mʉt ko naty tʉ jyʉnaꞌañ ko yʉꞌʉ dʉꞌʉn ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ tʉ kyʉdaꞌaky tsa̱jpótm. 42 Ta ñayꞌanma̱a̱yʉdʉ:
—¿Tii kyaj jyaꞌajʉdyʉ tya̱dʉ Jesús, ja ꞌyuꞌungʉ Josee? Nꞌixyꞌa̱jtʉmts ʉdsa̱jtʉm yʉ tya̱a̱k tyeety. ¿Wiꞌix jyʉnaꞌañ ko yʉꞌʉ tʉ kyʉdaꞌaky tsa̱jpótm?
43 Net ja Jesús ꞌyanma̱a̱yʉdʉ:
—Katʉ mniꞌow mniya̱a̱xʉdʉ. 44 Ni pʉ́n mba̱a̱t kyamíñ ma̱ ʉjʉn pʉn kyaj dyajmíñ yʉ Dios Teety diꞌibʉts ʉj xykyajx. Es diꞌibʉts xypyanʉjxp, yʉꞌʉ dʉꞌʉn nyajjikypyʉ́kʉpts ma̱ ja xʉʉ diꞌibʉ tim ʉxꞌokpʉ. 45 Es dʉꞌʉn éxtʉm ja Diosʉ kyuga̱jxpʉty dyajweꞌemy ja̱a̱ybyéty ma̱ jyʉnaꞌañ: “Dios tyukꞌʉxpʉkaampy nidʉgekyʉ.” Es dʉꞌʉn nidʉgekyʉ diꞌibʉty myʉmʉdeepy ja Dios Teety es tkuydyúñ ja ꞌyanaꞌamʉn, yʉꞌʉ dʉꞌʉn mínʉp ma̱ ʉjʉn.
46 ’Kyaj jaa pʉ́n jatuꞌuk tꞌixy ja Dios Teety. Ʉjtsʉ dʉꞌʉn jeꞌeyʉ tʉ nꞌixy, es yʉꞌʉdsʉ dʉꞌʉn tʉ xykyexy ya̱ naxwiiñ. 47 Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, diꞌibʉts xymyʉbʉjkp, myʉda̱jtypy ja jikyꞌa̱jtʉn winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. 48 Ʉjtsʉ dʉꞌʉn ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ yajkypy ja jikyꞌa̱jtʉn. 49 Ja mꞌapteedyʉty kyaaydyʉ ja manaa ma̱ ja mʉj it, es nan oꞌkta̱a̱ydyʉ, 50 per ja ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉ kʉdakp tsa̱jpótm, ko pʉ́n tkay, kyaj ni na̱ꞌa̱ kyaꞌooktʉt. 51 Ʉjtsʉ dʉꞌʉnʉ tadʉ ka̱ꞌa̱y ukʉnʉ jiikypyʉ diꞌibʉ kʉdak tsa̱jpótm. Ko diꞌibʉ kyaapy ꞌyikypy tya̱dʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn, jikyꞌátʉp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. Jaꞌa ko tya̱dʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn diꞌibʉts ʉj nyakaampy, yʉꞌʉ dʉꞌʉn ja nniniꞌxʉts diꞌibʉ nyakaambyʉts es ja naxwíñʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty tmʉdáttʉt ja jikyꞌa̱jtʉn.
52 Net ja israelítʉty tꞌʉmujk tka̱jxmujktʉ es ñayjyʉnánʉdʉ:
—¿Wiꞌixʉ tya̱a̱dʉ xymyoꞌoya̱ꞌa̱nʉm njʉꞌxʉm yʉ kyʉꞌʉm niniꞌx?
53 Ta ja Jesús tꞌanma̱a̱ydyʉ:
—Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, pʉn kyaj xyꞌaxa̱jʉ éxtʉmʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn yʉ nniniꞌxʉts, diꞌibʉ ʉj, ja Naxwíñʉdʉ Ja̱ꞌa̱yʉdyʉ Kyudʉnaabyʉ, nmoꞌoyaambyʉts, es yʉ nneꞌpyñʉts diꞌibʉts ndamaampy nyokaampy, kyaj xymyʉdáttʉt ja jikyꞌa̱jtʉn. 54 Diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉp éxtʉmʉ ka̱ꞌa̱y ukʉn yʉ nniniꞌxʉts esʉ nneꞌpyñʉts, jikyꞌátʉp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ es ʉjts nyajjikypyʉ́kʉp ma̱ ja xʉʉ diꞌibʉ tim ʉxꞌokpʉ. 55 Mʉt ko yʉ nniniꞌxʉts esʉ nneꞌpyñʉts, yʉꞌʉ dʉꞌʉn éxtʉm ja ka̱ꞌa̱y ukʉn. 56 Diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉp yʉ nniniꞌxʉts esʉ nneꞌpyñʉts éxtʉmʉ kyaꞌay ꞌyukʉn, yʉꞌʉ dʉꞌʉn jikyꞌátʉp mʉt ʉj, es ʉj mʉt yʉꞌʉ. 57 Ja nDeedyʉts diꞌibʉts xykyajxp, myʉda̱jtypy ja jikyꞌa̱jtʉn, es ʉj njikyꞌátyʉts mʉt yʉꞌʉgyʉjxm. Es nandʉꞌʉnʉ tya̱a̱dʉ diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉp yʉ nniniꞌxʉts esʉ nneꞌpyñʉts éxtʉmʉ kyaꞌay ꞌyukʉn, ʉjtskyʉjxm jyikyꞌátʉt. 58 Jaꞌats nmadyakypy ja tsa̱jkaaky diꞌibʉ kʉdak tsa̱jpótm. Tya̱dʉ tsa̱jkaaky kyaj dyʉꞌʉnʉty éxtʉm ja manaa diꞌibʉ kyaaydyʉ ja mꞌapteedyʉty es óknʉm ꞌyoꞌktʉ. Diꞌibʉ kyaapy ja tsa̱jkaaky diꞌibʉts ʉj nyajkypy, jikyꞌátʉp winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ.
59 Jap Kafarnaúm ma̱ ja tsa̱jptʉjk yaꞌʉxpejky ja Jesús tʉgekyʉ tya̱a̱dʉ.
Mayjyaꞌay tmastuꞌuttʉ Jesús
60 Ko tmʉdoodʉ yʉ ʉxpʉjkʉn diꞌibʉ Jesús yajkypy, nimay ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibáty panʉjxʉdʉ ñayꞌanma̱a̱yʉdʉ:
—Tya̱a̱dʉ diꞌibʉ myadyakypy, nimʉja̱a̱ oy es ngupʉjkʉm. ¿Pʉ́n tyunaambyʉ kwentʉ?
61 Net ja Jesús tꞌijxy ko ñiꞌoojʉdʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty. Ta tꞌanma̱a̱ydyʉ:
—¿Tii nyajjotꞌambʉjktʉp miidsʉty mʉdʉ tya̱a̱dʉ? 62 ¿Wiꞌixʉ da mjattʉ ko xyꞌíxʉt ʉj, ja Naxwíñʉdʉ Ja̱ꞌa̱yʉdyʉ Kyudʉnaabyʉ, nbatʉjkʉnʉt ma̱ naty jékyʉp nꞌítyʉts tsa̱jpótm? 63 Yʉꞌʉyʉ ja Diosʉ Jya̱ꞌa̱jʉn diꞌibʉ yajkypy ja jikyꞌa̱jtʉn. Kyaj ti ttsooty ni ti diꞌibʉ ja̱ꞌa̱y tyunándʉp. Diꞌibʉts ʉj tʉ nmadyaꞌaky, jam tsyooñ ma̱ ja Ja̱ꞌa̱jʉn diꞌibʉ yajkypy ja jikyꞌa̱jtʉn. 64 Per taanʉm niduꞌugʉty ma̱ miidsʉty diꞌibʉts kyaj xymyʉbʉktʉ.
Dʉꞌʉn jyʉnáñ ja Jesús mʉt ko tsondaky ñija̱ꞌa̱jʉ pʉ́nʉdyʉ naty kyaj myʉbékyʉty es pʉ́nʉ naty kʉyakánʉp. 65 Es jyʉnáñ:
—Pa̱a̱dyʉts njʉna̱ꞌa̱ñ ko ni pʉ́n mba̱a̱t xykyanimíñʉts pʉn ja Dios Teety kyajts xytyuknimíñ.
66 Net may ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ naty panʉjxʉp ja Jesús myastútʉdʉ es kyaj mʉt ꞌyokjʉdijnʉdʉ. 67 Net ja Jesús tꞌanma̱a̱y ja nima̱jmajtskpʉ ꞌyʉxpʉjkpʉty:
—¿Tii mnʉjxándʉp miidsʉty nandʉꞌʉn?
68 Es ja Simonk Peedrʉ ꞌyadsoojʉ:
—Windsʉ́n, ¿pʉ́nʉts nbanʉjxtʉp? Mij naydyiꞌigyʉ mmʉda̱jtypy ja ayuk diꞌibʉ myadyakypy ja jikyꞌa̱jtʉn diꞌibʉ winʉ xʉʉ winʉ tiempʉ. 69 Ʉʉdsʉty tʉts nmʉbʉktʉ es nnija̱ꞌa̱dʉpts ko mij mGrístʉty, Dios ja ꞌyUꞌunk.
70 Jesús tꞌadsooy ja ꞌyʉxpʉjkpʉty:
—Nima̱jmajtskʉts miits tʉ nwinꞌixy, per niduꞌuk pyʉdsemy mʉjkuꞌu mʉduumbʉ.
71 Ko tya̱dʉ Jesús dʉꞌʉn jyʉnáñ, jaꞌa naty ꞌyandijpy ja Juudʉs, Simonk Iskaryotʉ mya̱a̱nk, mʉt ko Juudʉs yʉꞌʉ naty kʉyakánʉp oy jyajaꞌajʉty tuꞌuk diꞌibʉ nima̱jmajtskpʉ ꞌyʉxpʉjkpʉty.
* 6:31 Ix Éxodo 16:13-16, 31.