13
Jesús tpujy ja ꞌyʉxpʉjkpʉtʉjkʉ tyeky
Tʉ naty ttimpatnʉ ja paskʉ aꞌux. Jesús ñija̱ꞌa̱bʉ naty ko ja oorʉ tʉ tpatnʉ es tmastuꞌudánnʉ ja naxwíñʉdʉ es ñʉjxánnʉ ma̱ Dios Teety. Jaꞌa dʉꞌʉñʉmʉ naty ttseky ja jyaꞌayʉty diꞌibʉ naty ya̱ naxwiiñ, es tyam dyajnigʉxeꞌeky maba̱a̱t jyantsytsyoktʉ.
Aꞌuxꞌatándʉbʉ naty, es tʉ naty ja mʉjkuꞌugópk tyʉkʉ jyodoty wyinma̱ꞌa̱ñóty ja Juudʉs, Simonk Iskaryotʉ mya̱a̱nk, es tkʉyákʉt ja Jesús. Jesús ñija̱ꞌa̱bʉ naty ko yʉꞌʉ tsyoꞌoñ ma̱ Dios Teedyʉn es jyʉmbita̱ꞌa̱ñ nandʉꞌʉn jatʉgok ma̱ ja Dios Teety, es nan ñija̱ꞌa̱bʉ naty ko Dios Teedyʉ naty tʉ myoꞌoyʉty tʉgekyʉ ja kutujkʉn, net wyaꞌtseꞌky ja Jesús meesʉ winduuy es ñaydyuknijaandútʉ ja ñikʉjxyʉdʉ wit es ñaydyukmoxmʉwʉꞌʉnʉ tuꞌugʉ twayʉ. Net tpʉjtáky ja nʉʉ ma̱ agʉbujʉn. Ta ñaxweꞌtsy es tpujʉ ja tyékyʉty ja ꞌyʉxpʉjkpʉty es dyajtʉ́tsy mʉt ja twayʉ diꞌibʉ naty tʉ ñaydyukmoxwʉʉñʉty.
Ko naty tpujannʉ Simonk Peedrʉ tyeky, netʉ Simonk jyʉnáñ:
—Windsʉ́n, ¿mij mbujaambyʉts ja ndeky?
Jesús tꞌadsooy:
—Tyam kyaj xyjaygyukʉ diꞌibʉts ndiimpy, per óknʉm xyñijáwʉt.
Es ja Peedrʉ ꞌyadsooy:
—¡Ʉj ni na̱ꞌa̱ts mij ndeky xykyapújʉt!
Jesús ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Pʉn kyajts mij yʉ mdeky nbujy, kyajts mij nꞌʉxpʉjkpʉꞌátʉt.
Simonk Peedrʉ ꞌyadsooy:
—Windsʉ́n, kyaj yʉꞌʉyʉty jeꞌeyʉ ndékyʉts, nandʉꞌʉn pujtsʉ ngʉꞌʉ esʉ ngʉba̱jkʉts.
10 Es ja Jesús ꞌyadsooy:
—Diꞌibʉ tʉ tsyiida̱ꞌa̱y, kyaj jyatyimnigutíkyʉty tsyiꞌit tʉgekyʉ, yʉꞌʉyʉ jeꞌeyʉ tyeky, mʉt ko wa̱ꞌa̱dsʉꞌʉ tʉgekyʉ. Es wa̱ꞌa̱ts miidsʉty, oy mgadimniꞌamúkʉty.
11 Mʉt ko ñija̱ꞌa̱bʉ naty pʉ́nʉ naty kʉyakánʉp, pa̱a̱dyʉ dʉꞌʉn jyʉnáñ: “Es wa̱ꞌa̱ts miidsʉty, oy mgadimniꞌamúkʉty.”
12 Ko ja Jesús tpujta̱a̱yʉdʉ ja ꞌyʉxpʉjkpʉty ja tyékyʉty, net jatʉgok ttuktʉjkʉ ja ñikʉjxyʉdʉ wit. Net ñaxweꞌtsy jatʉgok meesʉ winduuy es jyʉnáñ:
—¿Mjaygyujkʉdʉp miidsʉty yʉ tya̱a̱dʉ diꞌibʉdsʉ dʉꞌʉn tʉ nduñ? 13 Miits xytyijtʉp Yaꞌʉxpʉjkpʉ es Windsʉ́n. Mmʉda̱jttʉp ja tʉyꞌa̱jtʉn, mʉt ko ʉjtsʉ dʉꞌʉn. 14 Es pʉn ʉj, miidsʉ mYaꞌʉxpʉjkpʉ esʉ mWindsʉ́n, tʉts nbujy miidsʉty ja mdékyʉty, nandʉꞌʉnʉ dʉn miits mnaybyujxʉdʉt nixim niyam. 15 Ʉjts miits tʉ nmoꞌoydyʉ tuꞌugʉ ijxwʉꞌʉmʉn es miits xytyúndʉt nandʉꞌʉn éxtʉmts ʉj tʉ nduñ. 16 Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, ni tuꞌugʉ poꞌoduumbʉ diꞌibʉ niꞌigʉ mʉj kʉdiinʉmʉ wyindsʉ́n, es ni tuꞌugʉ diꞌibʉ miimp kexy kyamʉ́jʉty es kʉdiinʉm ja diꞌibʉ kajxʉp. 17 Pʉn mjaygyujkʉdʉbʉ tya̱a̱dʉ es pʉn mbaduundʉp, mꞌíttʉp agujk jotkujk.
18 ’Kyajts miits nꞌanʉʉmʉdʉ nidʉgekyʉ. Ʉj nnija̱ꞌa̱bʉts pʉ́nʉtyts tʉ nwinwitsy. Per koonʉm yajkuydyuna̱ꞌa̱ñ éxtʉmʉ Diosʉ jyaaybyajtʉn jyʉnaꞌañ: “Diꞌibʉ ka̱a̱y ukp tiꞌigyʉ mʉt ʉj, yʉꞌʉ dʉꞌʉn tʉ jyʉmbity nmʉdsípʉts.” 19 Tyam miits nꞌanʉʉmʉdʉ na̱a̱m kyajnʉmʉ dʉꞌʉn tya̱a̱dʉ tyuñ jyátyʉty, es ko yʉ tya̱a̱dʉ dʉꞌʉn tyun jyátʉdʉt, net xymyʉbʉ́ktʉt ko ʉjtsʉ dʉꞌʉn pʉ́nʉ dʉꞌʉn ʉj. 20 Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ, diꞌibʉ ꞌyaxá̱jʉp diꞌibʉts ʉj ngejxypy, xyꞌaxá̱jʉptsʉ naty ʉj, es diꞌibʉts ʉj xyꞌaxá̱jʉp, ꞌyaxá̱jʉp diꞌibʉts ʉj xykyajx.
Jesús tnigajxy esʉ Juudʉs kyʉyaka̱ꞌa̱ñʉty
21 Ko dʉꞌʉn jyʉna̱a̱nda̱a̱y ja Jesús, net ñayjya̱ꞌa̱jʉ jotmaymyʉʉt es ꞌyamutskꞌa̱jty, es oj ttimka̱jxteꞌxy:
—Jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉts miits nꞌanʉʉmʉdʉ ko miidsʉty niduꞌuk xykyʉyaka̱a̱mbʉts.
22 Net ja ꞌyʉxpʉjkpʉty ak jeꞌeyʉ ñaywyinꞌíxʉdʉ, ni tkanijáwʉdʉ pʉ́nʉ dʉꞌʉn ꞌyandijpy. 23 Tuꞌugʉ Jesusʉ ꞌyʉxpʉjkpʉ diꞌibʉ niꞌigʉ ijty tsyejpy*, jamyʉ pyʉꞌam naty mʉt ꞌyaꞌuxꞌaty. 24 Simonk Peedrʉ tyukꞌijxʉ tuꞌugʉ ijxwʉꞌʉmʉn es dyajtʉʉy pʉ́nʉ dʉꞌʉnʉ taadʉ. 25 Net ja tuꞌukpʉ ꞌyʉxpʉjkpʉ ñimʉjwaꞌtsʉ ja Jesús es dyajtʉʉy:
—Windsʉ́n, ¿pʉ́nxʉ dʉꞌʉnʉ taadʉ?
26 Jesús ꞌyadsooy:
—Mints nꞌokꞌyajxeeky tuk pedazʉ tsa̱jkaaky, es diꞌibʉts nmeepy, yʉꞌʉ dʉꞌʉn.
Es dʉꞌʉn dyajxeꞌky ja tsa̱jkaaky es tmooy ja Juudʉs Iskaryotʉ, Simongʉ mya̱a̱nk. 27 Ta Juudʉs tꞌaxa̱jʉ ja tsa̱jkaaky tuk pedazʉ es tka̱a̱y. Net ja mʉjkuꞌugópk Satanás tyuktʉjkʉ ja Juudʉs. Net ja Jesús jyʉnáñ:
—Diꞌibʉ mdunaampy, tuungójʉ dʉꞌʉn pojʉn.
28 Per ni pʉ́n diꞌibʉ naty jam aꞌuxꞌa̱jttʉp tkajaygyujkʉ ti ko dʉꞌʉn jyʉnaꞌañ ja Jesús. 29 Kom ja Juudʉs yʉꞌʉ naty ñikoombejtypy ja meeñ ma̱ ja Jesusʉ ꞌyʉxpʉjkpʉty, niduꞌugʉty twinma̱a̱ydyʉ ko Jesús jaꞌa ꞌyandijpy esxyʉp ti waanʉ yajjúy diꞌibʉ yajtúndʉp ma̱ ja xʉʉ, o tmoꞌoyxyʉp oynʉꞌʉnʉn ja ayoobʉ ja̱ꞌa̱yʉty. 30 Ko Juudʉs tꞌaxa̱jʉ ja tsa̱jkaaky, ta pyʉdseemy. Tʉ naty kyoodsʉnʉ.
Jesús tmoꞌoy ja jembyʉ anaꞌamʉn
31 Ko naty tʉ pyʉdsemy ja Juudʉs, net ja Jesús jyʉnáñ:
—Tyamʉ net yaꞌíxʉt ja nmʉjꞌa̱jtʉnʉts ʉj, ja Naxwíñʉdʉ Ja̱ꞌa̱yʉdyʉ Kyudʉnaabyʉ, esʉts nyaꞌíxʉdʉt ja myʉjꞌa̱jtʉnʉ Dios. 32 Es kots ʉj nyaꞌíxʉdʉt ja myʉjꞌa̱jtʉnʉ Dios, netʉ Dios xymyoꞌoyaꞌañʉts ja diꞌibʉ yʉꞌʉ myʉjꞌa̱jtʉnꞌa̱jtypy. 33 Mʉguꞌugʉty, kyajts jeky nnakyꞌita̱ꞌa̱ñ mʉt miidsʉty. Xyꞌʉxta̱ꞌa̱yándʉpts miidsʉty, es dʉꞌʉn éxtʉmts nꞌanma̱a̱ydyʉ ja israelítʉty, nꞌanʉʉmʉdʉts miits tyam: Kyaj mba̱a̱t mnʉjxtʉ ma̱ts ʉj nnejxy. 34 Tya̱a̱dʉts miits nmooydyʉp yʉ jembyʉ anaꞌamʉn: Naydsyókʉdʉ nixim niyam. Dʉꞌʉn éxtʉmts miits ndsoktʉ, nandʉꞌʉn mnaydsyókʉdʉt nixim niyam. 35 Pʉn mnaydsyojkʉdʉp miidsʉty nixim niyam, net nidʉgekyʉ ja ja̱ꞌa̱y tnijáwʉdʉt kots ʉj miits nꞌʉxpʉjkpʉꞌáttʉ.
Jesús tnigajxy ko Peedrʉ ꞌyʉxtija̱ꞌa̱ñʉty
36 Simonk Peedrʉ dyajtʉʉy ja Jesús:
—Windsʉ́n, ¿ma̱ mnejxy?
Jesús ꞌyadsoojʉ:
—Ma̱ts ʉj nnejxy, kyajts mba̱a̱t xypyanejxy tyam. Per xypyanʉjxʉpts óknʉm.
37 Net ja Peedrʉ tꞌanma̱a̱y:
—Windsʉ́n, ¿Ti ko kyaj mba̱a̱t nbanejxy tyam? Ʉj nguꞌoogʉpts mij.
38 Jesús ꞌyadsoojʉ:
—¿Tii tʉyꞌa̱jtʉn kots mij xykyuꞌoogʉpts? Tyam ndimꞌanʉʉmʉ tʉyꞌa̱jtʉn, kyajnʉmʉ natyʉ tʉgaak ꞌyʉy ko mij mjʉna̱ꞌa̱na̱ꞌa̱ñ tʉgʉk ok ko kyajts xyꞌixyꞌaty.
* 13:23 Fwank yʉ neky jyaay es yʉꞌʉ kʉꞌʉm nayꞌandíjʉp ko jyʉnaꞌañ ja ʉxpʉjkpʉ diꞌibʉ Jesús niꞌigʉ ijty tsyejpy.