10
Peedrʉ esʉ Kornelyʉ
Jap Sesareeʉ ka̱jpnóty tsyʉna̱a̱y tuꞌugʉ yedyʉjk diꞌibʉ xyʉꞌa̱jt Kornelyʉ. Jaꞌa ijty solda̱a̱dʉ windsʉ́n ma̱ ja Batayonk Italyanʉ. Pes ja Kornelyʉ es pʉ́nʉty mʉʉt tsʉna̱a̱ydyʉp ma̱ jyʉʉn tyʉjk, tiꞌigyʉ tꞌawdattʉ Dios es twindsʉꞌʉgʉdʉ. Nandʉꞌʉn tmooy niꞌigʉ limosnʉ es tpudʉkʉ ja israelítʉty, es dʉꞌʉñʉm tꞌawdaty ja Dios. Tuꞌugʉ xʉʉ, éxtʉm tʉgʉk yaxpʉn, net tꞌijxy jantsy wa̱ꞌa̱ts ijxma̱ꞌtʉngyʉjxm tuꞌugʉ Diosʉ ꞌyanklʉs tyʉkʉ ma̱ yʉꞌʉ naty es ꞌyanma̱a̱yʉ:
—¡Kornelyʉ!
Es ja Kornelyʉ tꞌixy ja anklʉs mʉt ja tsʉꞌʉgʉ. Net dyajtʉʉy:
—Anmaagyʉts, Windsʉ́n. ¿Ti mdsejpy?
Net ja anklʉs ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Dios tʉ tmʉdoy ko mga̱jxtaꞌaky es ñija̱ꞌa̱p wiꞌix xypyudʉkʉ ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ tʉgoyꞌa̱jtxʉp. Kax ja ja̱ꞌa̱y jap Jope es yajwówʉt ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ xyʉꞌa̱jtypy Simonk, diꞌibʉ nandʉꞌʉn xyʉꞌa̱jtp Peedrʉ. Jap tsyʉʉnʉ ja myʉxʉʉ Simonk, poꞌogoꞌtspʉ diꞌibʉ tsʉnaapy mejyñbyʉꞌa̱a̱y.
Ko ja anklʉs oj ñʉjxnʉ, net ja Kornelyʉ tmʉgajxy majtskʉ tyuumbʉ es tuꞌugʉ syolda̱a̱dʉ diꞌibʉ tyukmʉjotkujkꞌa̱jtypy oytyiity es yꞌawda̱jtypy ja Dios. Ko ttukmʉmadyakta̱a̱y, net tnigajxʉ Peedrʉ jap Jope.
Jakumbom nidʉgʉʉk tyuꞌuyoꞌoydyʉ. Ko kyijkyxyʉꞌa̱jnʉ, tmʉwingoonnʉ Jope ka̱jpn, net ja Peedrʉ pyejty tʉjk nikʉjxy es kya̱jxta̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ñ. 10 Es nʉgoo naty ꞌyokꞌyuꞌoꞌkʉnʉ, abátʉpnʉmʉ naty ja kyaaky tyojx es kyayaꞌañ, net ja Dios ttukꞌijxy ja Peedrʉ 11 ko ja tsa̱jp ꞌyawa̱ꞌa̱tsy es ko kyʉdaꞌaky naxwiiñ diꞌibʉ kʉxʉꞌkp éxtʉm tuꞌugʉ mʉj wit ꞌyama̱jtsꞌíty taxk eskinʉ. 12 Japʉ natyʉ may jʉyujk diꞌibʉ taxkʉ tyeky, diꞌibʉ kaagʉdijtp esʉ tsa̱ꞌa̱ñ. 13 Netʉ Peedrʉ tmʉdooy kyajxy tsa̱jwínm, es ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Pʉdʉꞌʉk, Peedrʉ. Yaꞌook es xytsyuꞌudsʉt.
14 Esʉ Peedrʉ ꞌyadsooy:
—Kyaj Windsʉ́n. Kyajts njeꞌxyñʉm diꞌibʉ ja̱ꞌa̱y yaꞌꞌaxʉꞌkʉp o yajpekykya̱ꞌa̱p.
15 Net jatʉgok tmʉdooy tsa̱jwínm kyajxy, es ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Diꞌibʉ Dios tʉ dyajwa̱ꞌa̱tsy, katʉ mij xyꞌandijy diꞌibʉ yaꞌꞌaxʉꞌkʉp o yajpekykya̱ꞌa̱p.
16 Jaꞌa jya̱jtʉ tʉgʉk ok, es net jatʉgok jyʉmbijty diꞌibʉ kʉxʉꞌk éxtʉm ja mʉj wit tsa̱jwínm. 17 Ta ja Peedrʉ jyotmayꞌeꞌky ti myadyakypyʉ tya̱dʉ ijxma̱ꞌtʉn. Net jya̱jttʉ ja Kornelyʉ ja jyaꞌayʉty ma̱ ja Simongʉ tyʉjk a̱a̱, es dyajtʉʉdʉ pʉn yʉꞌʉ tyʉjk. 18 Net dyajtʉʉdʉ:
—¿Japʉ Simonk, diꞌibʉ nandʉꞌʉn xyʉꞌa̱jtp Peedrʉ, ma̱ tya̱dʉ tʉjkʉ?
19 Es ja Peedrʉ tamʉ naty tʉjkkʉjxm jyotmayꞌeeky ko ti ꞌyandijpy diꞌibʉ tʉ tꞌixyʉ naty. Es ja Espíritʉ Santʉ ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Ta ja̱ꞌa̱y nidʉgʉʉk mꞌʉxta̱ꞌa̱yʉty. 20 Pʉdʉꞌʉk, jʉnak es nʉjx mʉdʉ tadʉ ja̱ꞌa̱yʉty. Kyaj xyjʉjpjáwʉt. Ʉjts tʉ ngexy.
21 Net ja Peedrʉ jyʉnajky ma̱ naty jap ꞌyawíxyʉty ja Kornelyʉ ja jyaꞌayʉty, es tꞌanma̱a̱y:
—Ʉjtsʉ dʉꞌʉn diꞌibʉ mꞌʉxta̱a̱ydyʉp. ¿Ti mnimiindʉp?
22 Ta ꞌyadsoodʉ:
—Yʉꞌʉts xykyajxp ja solda̱a̱dʉ windsʉ́n Kornelyʉ, tuꞌugʉ yedyʉjk diꞌibʉ jikyꞌa̱jtp tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt es diꞌibʉ wyindsʉꞌkʉp ja Dios, es tsojkʉdʉp nidʉgekyʉ ja israelítʉty. Es tuꞌugʉ Diosʉ ꞌyanklʉs ꞌyanma̱a̱yʉ es mij myajwówʉt es mnʉjxʉt ma̱ ja Kornelyʉ tyʉjk. Es ja Kornelyʉ tmʉdowa̱ꞌa̱ñ diꞌibʉ mij mgajxypy.
23 Net ja Peedrʉ dyajtʉjkʉ, es wyeꞌemy mʉt yʉꞌʉ tuk tsuu. Ta jakumbom ja Peedrʉ jyamyʉda̱jtʉdʉ ja Jope ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ ꞌyawda̱jttʉp ja Jesús.
24 Ta jakumbom jya̱jttʉ jap Sesareeʉ ma̱ ja Kornelyʉ ꞌyawíxyʉty mʉt ja myʉguꞌuktʉjk esʉ myʉtnaymyaayʉbʉty diꞌibʉ tʉ twoy. 25 Ko Peedrʉ jyajty ma̱ ja Kornelyʉ tyʉjk, net pyʉdseemy ja Kornelyʉ. Ta ñaygyoxtʉna̱a̱ydyákʉ Peedrʉ wyinduuy es twindsʉꞌʉgʉyaꞌañ. 26 Ta Peedrʉ wyijtsʉꞌkʉ, es ꞌyanma̱a̱yʉ:
—Tanʉ. Ʉj nandʉꞌʉnʉts nja̱ꞌa̱yʉty éxtʉm mijʉn.
27 Es tmʉgajxy tyʉjkʉdʉ tʉgoty. Jap tpaty ja Peedrʉ mayjyaꞌay tʉ ñaymyíkyʉty. 28 Net ja Peedrʉ jyʉnáñ:
—Miits mnija̱ꞌa̱dʉp ko yʉ israelítʉty jyʉna̱ꞌa̱ndʉ ko pyekykya̱ꞌa̱t ja israelitʉ ja̱ꞌa̱yʉty ko ñaymyúkʉdʉt mʉt ja wiink ja̱ꞌa̱yʉty o tyʉ́kʉt ma̱ wiink ja̱ꞌa̱yʉ tyʉjk. Perʉ Dios tʉts xytyuknijawʉ kyajts njʉna̱ꞌa̱nʉt ko ꞌyaxʉkja̱ꞌa̱yʉty pʉ́n. 29 Pa̱a̱ty kots oj xywyowdʉ, nétyʉts mbadsoꞌoñ, ni wiꞌixʉts ngaꞌꞌanma̱a̱y. Tyam awa̱ꞌa̱nʉgʉts tits ko oj tʉ xywyoy.
30 Net ja Kornelyʉ ꞌyadsooy:
—Tyam mya̱jtaxkxʉʉp, éxtʉmʉ tya̱dʉ oorʉ, tya̱a̱dsʉ naty ʉj ndʉgótyʉts nꞌayuꞌaty es nga̱jxtaꞌagyʉts. Net kyʉxeꞌky tuꞌugʉ yedyʉjk es ja wyit jantsy tʉꞌxp. 31 Nétʉts xyꞌanma̱a̱y: “Kornelyʉ, Dios tʉ tmʉdoy ko mga̱jxtaꞌaky es ñija̱ꞌa̱p wiꞌix tʉ xypyudʉkʉ diꞌibáty tʉgoyꞌa̱jtxʉdʉp. 32 Nigaxʉ jap Jope tadʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ xyʉꞌa̱jtypy Simonk, diꞌibʉ nandʉꞌʉn xyʉꞌa̱jtp Peedrʉ. Jap ꞌyity ma̱ poꞌogoꞌtspʉ Simonk diꞌibʉ tsʉnaapy mejyñbyʉꞌa̱a̱y.” 33 Nétyʉts mij nnigajxʉ es myaꞌʉxta̱ꞌa̱yʉt, es tʉ xytyuñʉ mayꞌa̱jtʉn es tʉ mmiñ. Pa̱a̱ty nidʉgekyʉ nꞌijtʉm tyam ma̱ ja Dios, es nmʉdowa̱ꞌa̱ñʉts diꞌibʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm tʉ tkexy es xyꞌawánʉdʉts.
34 Net ja Peedrʉ tꞌanma̱a̱y:
—Tyámʉts njaygyukʉ ko tʉyꞌa̱jtʉn ja Dios nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱y ttsojkta̱ꞌa̱y, 35 es tkupʉjkta̱ꞌa̱y oytyim pʉ́n ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ windsʉꞌkʉdʉp es tmʉdúñ. 36 Dios tꞌanma̱a̱y ja israelitʉ ja̱ꞌa̱y es tꞌawa̱ꞌa̱nʉ ja ayuk diꞌibʉ yajjotkujkꞌátʉdʉp Jesukristʉkyʉjxm, diꞌibʉ tʉgekyʉ ñiwindsʉnꞌa̱jttaapy. 37 Miits mnija̱ꞌa̱dʉp nandʉꞌʉn diꞌibʉ tʉ tyuñ tʉ jyátyʉty ma̱ ja israelítʉdyʉ ñax, tsyondaky Galileeʉ ko tʉ Fwank tka̱jxwaꞌxy es ñʉbátʉt ja ja̱ꞌa̱yʉty. 38 Mnija̱ꞌa̱dʉp nandʉꞌʉn ko Dios yʉꞌʉ myooy ja Jesús nazarenʉ ja myʉkꞌa̱jtʉn es ja Espíritʉ Santʉ. Es ja Jesús ttuuñ yajxón es dyaꞌꞌagʉdaky nidʉgekyʉ diꞌibʉ mʉt ja mʉjkuꞌugópk ja myʉkꞌa̱jtʉn ꞌyayoodʉp. Tya̱a̱dʉ Jesús tyuun mʉt ko Dios mʉʉt ꞌyity. 39 Es ʉʉdsʉty, apóstʉlʉty, testiigʉts nidʉgékyʉty diꞌibʉ Jesús tyuun ma̱ ja Judeeʉ ñax es nandʉꞌʉn ma̱ ja Jerusalén ka̱jpn. Oknʉm dyaꞌoꞌktʉ, tkudʉʉydyʉ kruuzkʉjxy. 40 Perʉ Dios yʉꞌʉ yajjikypyʉjk ko tyʉgʉkxʉbejty, es dyajkʉxeꞌky ma̱ ʉʉdsʉty. 41 Kyaj kyʉxeꞌky ja Jesús ma̱ ja̱ꞌa̱y nidʉgekyʉ, jeꞌeyʉ kyʉxeꞌky ma̱ ʉʉdsʉty diꞌibʉ Dios xywyinꞌijxtʉts jayʉjp éxtʉmʉ testiigʉ. Ʉʉdsʉty ka̱a̱y úktʉpts mʉt ja Jesús ko Dios tʉ dyajjikypyéky. 42 Esʉ Dios tʉ xykyéxyʉts esʉts nga̱jxwa̱ꞌxʉt mʉt ja ja̱ꞌa̱yʉty es nꞌawánʉdʉts ko Dios tʉyꞌa̱jtʉn tʉ tpʉjtaꞌaky ja Jesús éxtʉmʉ fwezʉn mʉt ja jiikypyʉ es mʉt ja eekypyʉ. 43 Nandʉꞌʉn jékyʉp nidʉgekyʉ Diosʉ kyuga̱jxpʉ tmʉga̱jxtʉ ja Jesús, es tꞌanma̱a̱ydyʉ ko nidʉgekyʉ diꞌibʉ myʉbʉjktʉp es tꞌaxá̱jʉdʉ Jesús, yʉꞌʉ yajmaꞌxtʉp ja pyojpʉ.
Espíritʉ Santʉ myiñ ma̱ diꞌibʉ kyaj ꞌyisraelítʉty
44 Peedrʉ tamba̱a̱dʉ naty kyajxy ko ja Espíritʉ Santʉ myiiñ ma̱ nidʉgekyʉ diꞌibʉ myʉdooꞌijttʉp éxtʉmʉ Peedrʉ jyʉnaꞌañ. 45 Net ja israelítʉty diꞌibʉ myʉbʉjktʉ Jesús es mʉt ja Peedrʉ myiindʉ, dʉꞌʉñʉ wyʉꞌʉmʉdyaaydyʉ ko Dios tkejxy ja Espíritʉ Santʉ nandʉꞌʉn ma̱ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ kyaj ꞌyisraelítʉty, 46 jaꞌa ko tmʉdooy ja ja̱ꞌa̱y kya̱jxtʉ wiingáty ja ayuk es tꞌawdaty ja Dios. 47 Net ja Peedrʉ jyʉnáñ:
—Mʉguꞌuktʉjk, ¿pʉ́n niduꞌugʉty miidsʉty kyaj ttseky esʉ tya̱dʉ ja̱ꞌa̱y ñʉbáttʉt?, jaꞌa ko Dios tʉ tkexy ja Espíritʉ Santʉ ma̱ yʉꞌʉjʉty éxtʉm nandʉꞌʉn ʉdsa̱jtʉm.
48 Net ja Peedrʉ ꞌyanma̱a̱yʉ es ñʉbáttʉt mʉt ja Jesukristʉ xyʉʉgyʉjxm. Ko ñʉbejty, net ja Peedrʉ tꞌanma̱a̱ydyʉ es ꞌyakwʉꞌʉmʉt majtsk tʉgʉk xʉʉ mʉt yʉꞌʉjʉty.