12
Te ni quejéé yá cahán yā jnūhun yátá jiín de jíjnáhan de:
Ɨɨn tēe ni nachuhun de cuehē uva, te ni jesɨ de corral, te ni sáha de ɨɨn nuū cúhun ndehē un táxīn. Te ni sáha de ɨɨn vehe súcún návāha cuu coto de nɨ́ɨ́ cáhnu.
’Te ni stóo de nuū sava tēe sájniñu nuū, te cuu sava de ndehē jiín. Te ni tee de ichi cuahān jicá de. Te máá tiempo ndutútú uva, te ni tají de ɨɨn mozo de cuanuquīhin sava uva nuū tée cásájniñu ún. Te tēe un ní cajnɨɨ de mozo un, te ni cacani de i, te ni canatají de i cuanuhun i súcuan‑ni. Yūcuán na te tēe chíí uva un ní tají tucu de ɨnga mozo cuahān. Te tēe cásájniñu un ní cajēhe de yuū xinī mozo un, te ni castújí de, te ni cacahān ndevāha de nuū. Te tēe chíí uva ni tají tucu de ɨnga mozo cuahān. Te ni cajehni de i. Te suni súcuan ni tají de cuehē gā mozo cuahān, te sava i ni cacani de, te sava i ni cajehni de.
’Te tēe chíí uva, íyó ɨɨn sēhe de jeē maní ndasɨ́ de jíín. Te jeē sándɨ̄hɨ́ na ni tají de sēhe de un cuáhān nuū tée cásájniñu. Te jéni ni de: Tēe ún chi cuatáhú de jíjnáhan de nuū séhe ri. Te tēe cásájniñu un ní cacahān maá: Tēe chíí táhū cúu jeē yáha. Na cáhni yō de, te ndōo tahū de cuu máá yó, achí. Te ni cajnɨɨ de i, ni cajehni de i, te ni cascáne de i ɨnga lado. Achí yá.
Yūcuán na te ni cajnūhun yá de:
Núu súcuan ¿te ndese sáha tēe chíí uva un? Ndiji de te cahni de tēe cásájniñu ún, te cuāha de ñuhun cáá uva un núū ɨnga sava tēe sájniñu nuū.
10 ’¿Te á ná tu cahu ró jnúhun yáha jéē yosó núū tútu iī, jeē ruhū cúu nájnūhun ɨɨn yuū? Chi áchí tutu:
Yuū jeē ní casquéhichī tēe cájeni vehe,
yuū yáha nduu jeē quítuu vehe.
11 Máá Jítoho yō Yaā Dios ni sáha ya súcuan,
te cánaa ni yō jíto yó jniñu yáha.
Achí tutu, achí yá.
12 Yūcuán na te ni canducú de modo jnɨɨ de ya. Chi ni cajecūhun ni de jeē sɨquɨ̄ maá de cúu jnūhun yátá ní cahān yā sɨquɨ̄ tée cásájniñu nuū uva jiín tée cájeni vehe. Te sɨquɨ̄ jeē cáyūhú de jeē quɨtɨ̄ ni ñayuu, te ni castóo de ya te cuangoo de.
Sɨquɨ̄ xúhun renta
(Mt. 22.15‑22; Lc. 20.20‑26)
13 Yūcuán na te ni catají de sava tēe grupo fariseo jiín tée grupo Herodes cuangoo de nuū yā, ndúcú de ndese sáha de návāha cahān yā ɨɨn jnūhun jeē nihín de cuēchi sɨquɨ̄ yā. 14 Te ni quecoo de, te ni cacahān de jíín yá:
Maestro, cájini na jéē tée cáhán ndaā cúu ní, te tu yúhú ní jeē cahán ni ɨɨn ñayuu sɨquɨ̄ ní. Chi tu sáha ní cuenta ndese cúu ɨɨn ɨɨn i, chi ɨnuú‑ni sáha ní jíín i. Te stéén ndaā ní ndese squícu ñayuu nuū Yaā Dios. ¿Te á íyó váha jeē chúnaa yō renta nuū rey nación Roma jeē jnɨ́ɨ nación yō, chí tuú? ¿A chúnaa yō, chí má chúnaa yō? Achí de jíín yá.
15 Te máá yá jiní yā jeē stahú‑ni de, te ni cahān yā jiín de:
¿Najehē cájito ndee rō ruhū? Cuāha ɨɨn xūhún na cóto ri, achí yá.
16 Te ni cajēhe de xūhún. Te ni jito ya, te ni cajnūhun yá de:
¿Ndé ɨɨn nuū cúu jeē ndeé nuū xúhun yáha, te ndé sɨ́hvɨ́ cúu jeē ndeé yāhá?
Te ni cacahān de jíín yá:
Nuū jiín sɨ́hvɨ́ rey un cúu, áchí de.
17 Yūcuán na te ni cahān yā jiín de:
Núu súcuan te nacuāha ró núū rey un jéē yɨ́hɨ cuenta nuū de, te nacuāha ró núū Yaā Dios tāca jéē yɨ́hɨ cuenta nuū maá yá, achí yá.
Te ni canaa ni de ni cajini de jeē ndichí ní cahān yā.
Jeē ní cacajnūhún de sɨquɨ̄ jeē nátecu ndɨ̄yɨ
(Mt. 22.23‑33; Lc. 20.27‑40)
18 Yūcuán na te jecu tēe grupo saduceo ni quecoo de nuū yā. Te tēe un cácahān jeē tu nátecu cuɨtɨ ndɨ̄yɨ. Te ni cacahān de jíín yá sɨquɨ̄ ɨɨn jnūhun, áchí de:
19 Maestro, Moisés ni tee de nuū tútu jeē cánevāha yó: Núu ɨɨn tēe cuu de, te ndōo ñasɨhɨ́ de, te núu tu ní íyo sēhe de jíín ña, núu súcuan te cánuú jeē ñani de naquihin ñasɨhɨ́ de, te sēhe de jeē cácu jíín ña nucuɨñɨ̄ i nuū ndɨ́yɨ ñani de, áchí tutu. 20 Núu súcuan te ni īyo uxā ñani. Te tēe núú ní quijnáhan de jíín ñahan. Te ni jihī de, te tú sēhe de ní íyo. 21 Te tēe uū ni naquihin de ña, te suni ni jihī de, te tú sēhe de ní íyo. Te suni súcuan tēe unī. 22 Te ndɨhúxá de ni condeca de ña, te ni ɨɨn de tú sēhe de ní íyo. Te jeē sándɨ̄hɨ́ te suni ni jihī ñahan ún. 23 Núu súcuan te núu na nátecu de jíjnáhan de quɨvɨ̄ nátecu ndɨ̄yɨ, ¿te ndé ɨɨn de cuu ña ñasɨhɨ́ de? Chi ndɨhúxá de ni condeca de ña. Achí de jíín yá.
24 Yūcuán na te ni cahān yā jiín de:
Yōhyo cástɨ́vɨ ró jnūhun sɨquɨ̄ jeē tu cájecūhun ni rō jeē cahán tutu iī, ni tu cájini rō jeē iyó poder Yaā Dios jeē nastécu yā ndɨ̄yɨ. 25 Chi quɨvɨ̄ nátecu ndɨ̄yɨ, te tuá na jnūhun quijnáhan tēe jíín ñahan coo. Chi coo i nájnūhun ndajéhé Yaā Dios andɨvɨ́. 26 Te sɨquɨ̄ jeē nátecu ndɨ̄yɨ, ¿á tu ní cácahu ró tutu ní tee Moisés, ndese ni cahān Yaā Dios jiín de mēhñu yúcū jeē cayú yáñuhūn? Máá rí cúu Yaā Dios Abraham jiín Isaac jiín Jacob, achí yá jiín Moisés. 27 Chi vēsú je ni cajihī de, te cátecu de nuū iyó máá yá, chi cúu ya Yaā sáha jeē técu ñayuu nɨɨ́ cáni. Yōhyo cástɨ́vɨ ró jnūhun núu súcuan. Achí yá jiín de.
Jniñu cánuú ndasɨ́ gá jeē ní ndacu Yaā Dios
(Mt. 22.34‑40)
28 Te ni quee ɨɨn tēe stéén tutu ley Yaā Dios, te ni jini de jeē castíchí jnáhan tēe un jíín Jesús. Te ni jini de jeē váha ni nastíó cuɨ́ñɨ́ yā jnūhun. Te ni cajnūhún de ya:
¿Ndé ɨɨn cúu jnūhun ndácu jniñu cánuú ndasɨ́ gá nuū tāca gá jniñu ni ndacu ya jenahán? áchí de.
29 Te ni cahān Jesús jiín de:
Yāha cúu jniñu jeē cánuú ndasɨ́ gá nuū tāca gá. Achí tutu: Ñayuu Israel, cuni nahín ró. Máá Jítoho yō Yaā Dios, maá ɨɨn‑ni ya iyó. 30 Núu súcuan te coo manī ndasɨ́ ró jiín máá Jítoho rō Yaā Dios, nde jnáā ndasɨ́ ró sáha ró ndɨhɨ jeē cúsɨɨ̄ ni yā, nde jiín ini jiín ánuá rō, jiín nɨ́ɨ́ jeē níjnūní rō, jiín nɨ́ɨ́ fuerza rō. Yāha cúu jniñu ndácu ya jeē cánuú ndasɨ́ gá. 31 Te jniñu uū jeē ní ndacu ya, suni súcuan cáhán: Cundáhú ni rō jnáhan ró nájnūhun cúndáhú ni rō maá ró. Tuá ɨnga jnūhun ndácu jniñu cánuú gá iyó, chi suu máá jéē yáha‑ni. Achí yá jiín de.
32 Yūcuán na te ni cahān tēe stéén tutu ley jiín yá:
Vāha ni cahān ní, Maestro. Chi ndaā chi íyó ɨɨn‑ni Yaā Dios, te tuá na ɨnga yā iyó. 33 Te cánuú jéē coo manī ndasɨ́ yó jiín yá nde jiín ini jiín ánuá yō, jiín nɨ́ɨ́ jeē níjnūní yō, jiín nɨ́ɨ́ fuerza yō, te cundáhú ni yō jnáhan yó nájnūhun cúndáhú ni yō maá yó. Te cánuú ndasɨ́ gá jeē yáha vēsú jeē cáhmu yó quɨtɨ jíín táca gá jeē socó yō nuū yā. Achí de jíín yá.
34 Yūcuán na te ni jini Jesús jeē váha ni stió cuɨ́ñɨ́ de, te ni cahān yā jiín de:
Je yajni cuu quɨ̄vɨ ró ndaha Yaā Dios jeē ndacu ya jniñu nuū rō, achí yá.
Yūcuán na te ni ɨɨn ga de, tuá ni chúndeyɨ́ ni de cajnūhún de ya.
Sɨquɨ̄ jeē cúu Cristo sēhe yucūn David
(Mt. 22.41‑46; Lc. 20.41‑44)
35 Te stéén Jesús jnūhun ini templo, te ni cahān yā:
¿Ndese cúu jeē cácahān tēe cástéén tutu ley Yaā Dios jeē Cristo cúu sēhe yucūn David? 36 Chi máá David suhva ni cahān de jnūhun ya ni sáha Espíritu Santo nde jenahán:
Máá Jítoho yō Yaā Dios ni cahān yā jiín Jítoho rī, Yaā quiji:
Cucōo ró lado váha ri nuū cujéhnu ró,
te na sáha ri jeē quende rō poder tāca jéē cájito uhū rohó.
Achí Yaā Dios. Achí David. 37 Te núu sēhe yucūn David cúu Cristo, ¿te ndese cúu jeē ni cáhān de jeē Jítoho de cúu ya? áchí yá.
Te ñayuu cuehē, cánujnahan ni i cájini nahín i tāca jnúhun cáhán yā.
Jeē ni cáhān yā jeē iyó cuéchi de jíjnáhan de
(Mt. 23.1‑36; Lc. 11.37‑54; 20.45‑47)
38 Te stéén yā jnūhun, te ni cahān yā jiín i:
Coto má candíje ró táca tée cástéén tutu ley. Chi cácusɨɨ̄ ni de cáñuhun de sahma cáni jeē steén jeē cujéhnu de, cájica cuu de jíín. Te cánujnahan ni de jeē cahán yɨñúhún ñáyuu jiín de ini calle. 39 Te cánujnahan ni de cucōo de nuū silla yɨñúhún gá ini vehe iī sinagoga, jiín silla yɨñúhún gá nuū víco cáyeji ñayuu. 40 Te cáquende de vehe ñahan ní caquendōo ndáhú. Te nahán cájicān tahú de návāha cani ni ñayuu jeē tú na cuēchi de. Tēe yáha jíjnáhan de chi xeēn gā ndoho de castigo. Achí yá.
Jeē ni sócō ñahan viuda xūhún
(Lc. 21.1‑4)
41 Te ɨɨn quɨvɨ̄ néne Jesús ini templo ichi núú tāca yéjnū nuū cásocō i xūhún. Te jíto ya ndese cáchuhun ñayuu xūhún ini yejnū ún. Te cuehē ñayuu cucá ní cachuhun i cuehē xūhún. 42 Te ni quee ɨɨn ñahan viuda jeē ndóho ndáhú. Te ni chuhun ña uū centavo lulí ini yejnū ún. 43 Yūcuán na te ni cana ya tēe cáscuáha jíín yá, te ni cahān yā jiín de:
Jendaá cahán rī jiín ró jeē cuehē gā cúu jeē ni sócō ñahan viuda ndahú yáha, vēsú jeē ní casocō tāca ñáyuu cucá. 44 Chi tācá i ni casocō i jeē ni ndóo sɨquɨ̄ xúhun cuéhē i. Te ñahan yáha, vēsú ndahú ndóho ña, te ni chuhun ndɨhɨ ña jeē cótecu ña. Achí yá jiín de.
Jeē ní cachi yā jeē náā templo
(Mt. 24.1‑2; Lc. 21.5‑6)