13
Bárnábá o Sháulay kásedi
Antákiahay kelisáyá, lahtén nabi o ostád hastat: Bárnábá, Shamun ke “Syáhal” ham gwashaga but, Lukius ke Keriniay báshendahé at, Manáhin ke hákem Hirudisay darbárá, áiay kasániay sangat at o Shául. Wahdé róchag atant o Hodáwandá saná o satá kanagá atant, Pákén Ruhá gón áyán gwasht: “Bárnábá o Sháulá pa mani hamá káráni sarjam kanagá gechén bekanét ke man pa áyán gisshéntagant.” Cha róchag o dwáyá rand, á doénesh dast baddhá jat o ráh dátant.
Bárnábá o Shául dém pa Kebresá
É dábá, Bárnábá o Shául ke cha Pákén Ruhay némagá ráh dayag butagatant, dém pa Selukiáyá jahlád butant. Cha ódá bójigá* nesht o Kebresá shotant. Wahdé Sálámisay shahrá rasetant, Yahudiáni kanisahánHodáay habaresh jár jat. Yuhannáesh pa komaká hamráh at. Áyán sajjahén jazirahá tarr o tába kort tánke Pápusá rasetant. Ódá, yak drógén Yahudi paygambar o jádugaré distesh ke námi Báryashu at. Áiá, watá gón wáli Sergius Pulosá hamgranch kortagat. Wáli, zántkárén mardé at. Áiá, pa Hodáay Habaray eshkonagá, Bárnábá o Shául lóthetant. Bale á jádugar, ke Yunáni zobáná áiay nám “Elimás” ent, Bárnábá o Sháulay démá óshtát o johdi kort ke wáli, Issá Masihay sará báwar makant. Sháulá ke Pulos ham gwashaga bit, cha Pákén Ruhá sarréch, Elimásay némagá chamm sakk dátant o gwashti: 10 “Oo Shaytánay chokk! Taw ke cha makr o mandrá sarréch ay o har rástiay dozhmen ay, taw hechbar Hodáwanday rástén ráhay chapp o chóth kanagay kárá yalaha nakanay? 11 Bechár, annun Hodáwand§ tará gipt, kóra bay o tán wahdéá, róchay rozhnáiá dista nakanay.” Hamá damáná, áiay chammán moj o tahárókiá mán shánt. Dazmósh kanán shóházá lagget ke kasé áiay dastá begipt o ráhá sój bedant. 12 Wahdé wáliá é dist, cha Hodáwanday tálimay zórákiá hayrán mant o báwarmand but.
Pulos Yahudiáni kanisahá trána kant
13 Randá, Pulos o áiay hamkár, cha Pápusay shahrá bójigá swár but o Pampiliahay damagá, Pergahay shahrá átkant. Cha ódá Yuhannáyá á yalah dátant o Urshalimá per tarret. 14 Bale Bárnábá o Pulos, cha Pergahay shahrá démá rawán, Pisidiahay damagá, Antákiahay shahrá sar butant. Shabbatay róchá, Yahudiáni kanisahá shotant. 15  Tawrát o Nabiáni Ketábáni wánagá rand, kanisahay masterán gón áyán gwasht: “Oo brátán! Agan pa mardománi delbaddhiá gón shomá kolawé hast, darshán bekanét.” 16 Pulos pád átk, óshtát o gón dastay eshárahá gwashti: “Oo Esráilián o darkawmén Hodátorsán! Mani habarán delgósh kanét. 17 É kawmay Hodá, Esráilay Hodáyá may pet o pirok gechén kort o Mesrá jahmenendiay wahd o zamánagá sarperáz kortant o gón wati zórákiá cha Mesrá dar áyagay rahshóni dátant. 18 Chel sálay kesásá mán barr o gyábáná, áyáni kár o kerdi saggetant.* 19 Áiá Kanhánay molká hapt kawm prósh dát o áyáni sardhagár wati kawmay mirás o melkat kort. 20 É sajjahén sargwast, kesás chársad o panjáh sálá butant. Cha áiá rand, tán Samuil nabiay zamánagá, Hodáyá pa áyán kázia dásht.
21 “Padá áyán bádsháhé lóthet, gorhá Hodáyá cha Benyáminay kabilahá, Kisay chokk Shául, tán chel sálá áyáni bádsháh kort. 22 Randá Hodáyá á, cha bádsháhiay tahtá ér gétk o Dáud áyáni bádsháh kort. Hodáyá pa áiá gwáhi dát ke ‘mani del cha Yassiay chokk Dáudá rázig ent o á mani har wáhagá sarjama kant.’ 23 Cha hamá Dáuday nasl o padréchá, pa Esráilay kawmá wati kawl dátagén rakkénók, bezán Issái ráh dát. 24 Cha Issáay áyagá pésar, pákshódókén Yahyáyá sarjamén Esráilay kawmay démá jár jat ke á cha wati gonáhán pashómán bebant o pákshódi bekanant. 25 Wahdé Yahyáay hezmatkáriay wahd halás bayagi at, áiá jost kort: ‘Shomay hayálá man kay án? Man, á naán ke shomá hayála kanét. Á cha man o randa kayt o man áiay kawshbandáni bójagay láhek ham naán.’
26 “Oo brátán, oo Ebráhémay nasl o padréch o darkawmén Hodátorsán! É rakkénagay kolaw o paygám, pa máshomá rawán dayag butag. 27 Urshalimay mardom o áyáni hákemán, Issá pajjáh nayáwort, bale gón áiay mayárig kanagá, áyán nabiáni hamá habar purah o sarjam kortant ke har Shabbatay róchá wánaga bant. 28 Harchont áyán pa Issáay koshagá hech sawab o dalilé nadist, bale cha Pilátusá lóthetesh ke áiá bekóshárénit. 29 Áiay bárawá harché nebisag butagat, áyán sarjam kortant o cha salibay dárá ér gétk o kabresh kort. 30 Bale Hodáyá cha mordagán zendag kort o 31 hamá mardom ke cha Jalilá áiay hamráhiá Urshalimá átkagatant, tán bázén róchéá áesh dist. Nun á, kawmay démá pa Issáyá gwáhia dayant. 32 Annun má pa shomá hamé mestágá dayagá én, á kawl ke Hodáyá gón may pet o pirokán kortagat, 33 gón Issáay zendag kanagá, pa má ke áyáni chokk o óbádag én, sarjam o purahi kort, anchosh ke Zaburay domi bahrá nebisag butag:
‘Taw mani Bacch ay,
maróchi man tará pédá kortag.’
34 “Hodáyá gón é habarán ham kawl dátag ke Issáyá cha mordagán zendaga kant o jóni hechbara napussit:
‘Hamá pák o deljamén kawl o wádaháni barkatá shomárá bakshán
ke gón Dáudá labzon kortagat.’
35 Paméshká, dega jágahé ham átkag: ‘Taw wati hamá Pákéná sarhag o pussagá naylay.’ 36 Wahdé Dáudá wati wahd o bárigá, Hodáay wáhag sarjam kortant, mort o wati pet o pirokáni dhawlá kabr but o áiay jón ham pusset. 37 Bale á kas ke Hodáyá cha mordagán zendag kort, áiay jón napusset.
38 “Oo brátán! Bezánét, cha Issáay némagá gonáháni pahelliay jár pa shomá janaga bit. 39 Mussáay Sharyatá shomárá cha gonáhán rakként nakort. Bale nun harkas ke Issá Masihay sará báwara kant áiay sajjahén gonáh pahell kanaga bant. 40 Hozzhár bét, chosh mabit ke nabiáni habar shomay sará sarjam bebant:
41  ‘Oo malandh o maskará kanókán!
Bechárét, hayrán o habakkah bebét,
gár o zawál bebét,
chiá ke man shomay dawr o bárigá anchén káré kanagá án ke
toré shomárá begwashant ham,
shomá hechbar báwara nakanét.’ ”§
42 Wahdé Pulos o Bárnábá cha kanisahá dar áyag o rawagá atant, mardomán cha áyán lóthet ke démi Shabbatay róchá padá hamé sarháláni sará géshter habar bekanant. 43 Mocchiay pád áyagá rand, bázén Yahudi o darkawmén Yahudi butagén Hodátorsén mardom, Pulos o Bárnábáay hamráh butant. Pulos o Bárnábáyá á delbaddhi dát o gwashtant ke Hodáay mehr o rahmatáni sáhegá bemánant.
44 É dega Shabbatá, kamm o gésh shahray sajjahén mardom pa Hodáwanday habar o kolaway gósh dáragá mocch butant. 45 Wahdé Yahudián mardománi bázén mocchi dist, cha kast o konnatá zahr geptant, Pulosesh béezzat kort o áiay habaráni démá óshtátant. 46 Á wahdá, Pulos o Bárnábáyá gón deléri áyáni passawá gwasht: “Márá cha sajjahénán pésar, Hodáay habar gón shomá gwashagi at, bale shomá Hodáay habará namannét o watá abadmánén zenday láheka nazánét, nun má darkawmáni gwará rawén. 47 Hodáwandá márá hamé hokm dátag ke:
‘Man tará darkawmáni nur o rozhn kortag,
ke taw rakkénag o nejátá,
tán donyáay goddhi marz o simsarán berasénay.’ ”*
48 Wahdé darkawmán é habar eshkotant, báz gal o shádán butant o Hodáwanday habaresh sharap dátant o haminchok mardomá imán áwort ke Hodáyá pa namiránén zendá gechén kortagat. 49 É dhawlá, Hodáwanday habar á sajjahén damagá sheng o tálán but.
50 Bale Yahudián, sharapdár o Hodátorsén janén o shahray námdárén mardén, Pulos o Bárnábáay ázár dayag o badwáhiá shóréntant o áesh cha á damagá dar kanáéntant. 51 Pulos o Bárnábáyá wati pádáni danz hamódá chandhetant o Ekoniahay shahrá shotant. 52 Morid gal o shádán, cha Pákén Ruhá sarréch atant.
* 13:4 13:4 Bójig, bezán lánch, yakdár, kashti. 13:5 13:5 Bezán hamá Yuhanná ke Markás ham zánaga bit. 13:10 13:10 Mandr, bezán repk, sázesh, pachali. § 13:11 13:11 Asligén Yunáni nebeshtánka gwashit: “Hodáwanday dast”. * 13:18 13:18 Lahtén daznebeshtá átkag: “áyáni cháragi kort”. 13:33 13:33 Zabur 2:7. 13:34 13:34 Eshayá Nabiay Ketáb 55:3. § 13:41 13:41 Habakuk Nabiay Ketáb 1:5. * 13:47 13:47 Eshayá Nabiay Ketáb 49:6.